Aftonbladet – 14 februari 1848, sida 1

EN VÄNSÄLL MAN. AF v THEODORE HOCOK.) Hyad hör jag! Er goda vän Bertie hjertlös? Det kan ej vara er mening, G3sorg; men jag ville bedja er att få bo hos er några dagar, medan min egendom realiserades för att betala dessa gentlemen.n Men de äro ju ej gentlemen, sir.n Jag råkade dem hos cr, sade onkeln; de presenterades af er för mig som gentlemen och jag har en för hög tanke om er sannfärdighet att vilja bestrida dem rättigheten till denna titel.n Huru skall jag bära mig åt! sade den upprörda unge mannen, som fruktade att tänka på sina egna intrasslade affärer, hvilka gjorde det för honom omöjligt att för närvarande kunna tjena sin onkel, ehuru mycket han än önskade det. Det fianes ett sätt att återgilva mig mitt välstånd, sade öfversten; jag har förut rört på den strängen af andra skäl, men nu ser jag till det som mitt sista hopp. Tala, onkel — säg blott hvari det består ? Det beror på er att rädda mig. Det finnes vissa vilkor i en öfverenskommelse emellan min aflidne svåger Neville och mig, som genast skulle befria mig från alla bekymmer, om ni ville gå in på att gifta er med er kusin Louise. Detta var ett dråpslag för Georg. , Kanske miss Neville fattat böjelse för någon annan — troligen har hon glömt mig och jag äger ej något anspråk på hennes hjerta. Kan ni befalla öfver ert eget ? Jag skulle gerna vilja göra er till viljes, sir, men —) Men hvad? Har ni någon annan böjelse? Känner jag kanske föremålet för er närvarande beundran? Svara mig rent ut, Georg.n Ja, det gör ni, sade den unge mannen stammande och förlägen. Ni menar väl ej att efter mitt uttryckliga förbud och efter de varningar jag gifvit er, rörande miss Anstruther, ni uppmuntrat känslor, som i fall de funne ett gensvår, skulle kasta öfver ända alla mina förslager att se henne förenad med den aktningsvärda man, med hvilken hon är förlofvad? Det är tyvärr blott alltför sannt, onkel. Med hvad namn vill ni beteckna ett sådant uppförande, sir? frågade öfversten. Är ert hand) Sc A. B. J2 28-34,