Aftonbladet – 14 februari 1848, sida 1

liogssätt i öfrigt ledt af sådana grundsatser, som rättfärdiga ett tilltag sådant som det ni tillåtit er emot miss Ånstruther i ert eget hus?p Ni gör mig orätt, sir, svarade Georg. Miss Anstruther är en varelse, som ingen vågar nalkas utan aktning och vördnad. Oeh derföre ansåg ni ett knäfall vara den mest passande ställning? , I alla händelser bör ni ej åtaga er att svara för någon annan än er sjelf, ty eljest kunde ni få ett ansvar, som vore tyngre än ni tror. Var god läs detta, sade öfversten, i det han räckte Georg ett bref, som denne genast märkte vara skrifvet al Noel. Det var ställdt till miss Anstruther och lydde sålunda: Thorsdggsmorgon. Det är omöjligt att sofva, — att drömma, — att söra något annat än tänka på er. Jag kunde ej annat än blifva förvånad, att ni så utan motstånd ät föra er från Park Lane förliden afton, då jag så tydligt sett ert välde öfver den gamle gentlemannen. Jag sökte på allt upptänkligt sätt låta er förstå, alt jag ej ärnade vara med vid middagen hos Georg. Hvar ni nu är kan jag omöjligen utfundera, och er kammarjungfru tyckes föresatt sig att ej låta mig veta det. Wilson säger att han på fint sätt skall söka lemna detta i edra händer. Er anmärkning i går om känslolösa bjertan och landtlig enfald sick ej förlorad för mig, och då jag underrättar er, alt den gamle öfversten klockan sex denna morzon förlorat allt hvad han äger, och att min vän, len narren Georg, er suckande celadon, har föga Ivar al sin förmögenhet, hoppas jag att ni är på er vakt. Jag bekänner uppriktigt att jag ej har mycket att erbjuda, men jag har fem hundra pund reda pennigar, som jag lyfte i går, och om ni vill gynna mina förhoppningar, skulle jag föreslå en tur till Frankrike, dit ni kan förflyttas inom några timmar undan alla förföljelser från den gamles sida. Jag anförtror detta till Wilson och svaret kan ni med posten tillsända mig under adress Longs Bond Street. Adjö, . min söta flicka, och anse mig er städse tillgifne Bertie Noel. Hvad är det här? sade Georg, dödsblek. Detsamma som det synes, skulle jag tro, — ett bref till miss Anstruther från mr Noel, er vän och min gäst. Det var genom någon händig manöver af den förträffliga Wilson, hvilken ni så högeligen berömde för mig, som detta instacks i ett paket, som tidigt denna morgon afsändes till miss Anstruher, hvilken sjelf har låtit tillställa mig det.