Aftonbladet – 12 februari 1848, sida 1

Article Image
maKtiges IOorsorg, genast UM nI-Ikets Ständers riksgäldskontor öfI verlemnas; så utgör summan af I vinsterna vid näst). års slut bko rdr ;2,873,087: 492. ö. Som imedlertid, efter hvad här ofvan är vordet Janmärkt, vinsten för 4847 grundar sig på en ungefärlig beräkning, hvilken möjligen kan angifva beloppet till cirka 40,000 rdr mera; än det i sjelfva Tverket kommer att utgöra, enär räntefordran och ränteskuld icke ännu kunnat fullständigt före årets bokslut utrönas, har Utskottet ansett sig böra antaga den behållna vinsten vid nämnde års slut till 2,862,000 rdr. Sedan Utskottet sålunda uppgifvit ungefärliga beloppet af bankorvinsten, tillhör det Utskottet att yttra sig, om och huruvida någon del deraf för bankens konsoliderande erfordras; i hvilket afseende Utskottet får anföra, att, då bankens metalliska kassa numera vunnit den tillökning, att nämnde kassa genom begagnande af ändamålsenliga utvägar, enligt Utskottets öfvertygelse, bör kunna motstå äfven de starkaste påkänningar; då banken jemte omförmälda tilgång, men utan beräkning af ofranberörda vinstmedel, utöfver skulderna eger ett kapitalöfverskott af tio millioner rdr, hvilket, enligt lagen för Rikets Ständers Bank af den 4 Mars 1830, jemförd med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 49 Augusti 1845, skall vid oförminskadt belopp bibehållas, genom ersättning från årets vinst af möjligen inträffande kapitalförminskning; varande dels i nyssnämnda kapitalöfverskott och dels uti ifrågavarande vinstmedel inbegripen en summa af öfver sex millioner riksdaler räntebärande obligationer, af hvilka en del äro ställda å sådant myntslsg, att de, i händelse af behof, kunna till silfver förvandlas, samt de öfriga, äfven under en ofördelaktig konjunktur, kunna realiseras och såmedelst förminska bankens utelöpande sedlar; då de på utsökning beroende fordringar, som bland tillgångarne äro inberäknade, fullt motsvaras af sådana bankens skulder, hvilka aldrig komma att utfordras, nemligen förkomna bankosedlar och obligationer, samt då banken följaktligen för den sedeloch depositionsskuld, för hvilken den är eller, enligt nu gällande föreskrifter, kan blifva ansvarig, och som uppgår till något öfver 42 millioner rdr, har metallisk valuta, motsvarande 22 millioner rår, och för öfrige 20 millioner eger fordringar, hvilka kunna beräknas till nära 33 millioner rdr; så och med förutsättning, att. någon anvisning på förhand icke sker å den vinst, som under innevarande år och de följande åren intill nästa riksdag kommer att till banken inflyta, får Utskottet för Rikets Höglofl. Ständer vördsamt tillkännagifva, att den ifrån 4845 års början upplupna bankovinst icke erfordras för bankens konsolideran de, utan att samma vinst, beräknad, på sätt här ofvan är vordet uppgifvet, till 2,862,000 rdr banko, kan vid slutet af hvardera åren 4848, 1849 och 4850 med en tredjedel, eller Nio Hundra Femtio Fyra Tusen riksdaler årligen, ifrån banken i och för statens allmänna behof aflemnas. Med föranledande af hvad en af grefve Anckarsvärd väckt motion innefattar, har Banko-Utskottet vördsamt anmält, att det, under läsningen af bankofullmäktiges protokoll till innevarande riksdags början, icke funnit, att något betänkande, i fråga om bankovinsten, blifvit af Kongl. Maj:t från fullmäktige infordradt eller af dem i underdånighet afgilvet. Stockholm den 31 Januari 4848. Reservationer. Åf doktor Sandberg: Emot Höglofl. Utskottets beslut att öfverlemna hela bankovinsten till statsverkets : behof, får jag vördsamt reservera mig på följande skäl: z Vid sista riksdag beslutade Ständerna att det belopp af bankovinsten, som från 4845 års början till nästa riksdeg inflyter, Teserveras för bankens ä damåln. Detta välbetänkta beslut synes mig böra vidmaktbållas. Frågan blir då: hvad är bankens ändamål? Af ioledningen till -bankoreglementet, sid. 4 och 5, synes detta ändamål, enligt stiftelseurkundery; hufvudsakligen vara treggehanda: 4:00 att upprätthålla myntvärdet; 2:o att understödja näringarne; och 3:0 att med sitt öfverskott bispringa statsverket. 1:0 Att upprätthålla myntvärdet är det allra vigtigaste, för. hvilket ändamål ällt annat måsto vika. Nu är väl bankens ställsingi detta fall ganska god, men huru lätt kan den icke förändras? Den metalliska valutanhar under :3 år vunviten tillökning af omkring 5 millioner rdr silfver specie men det har skett genom utgifvande af ett motsvarande belopp uti nya :bankosedlar, hvilka banken är skyldig att med -samma silfver iolösa. Det är likasom då en enskild man ökar redbarheterna i sitt hus derigenom, att, för allt bvad han inköper, utgifver han idkeligen nya skuldsedlar, dem han vid anfordran: måste åter inlösa. Han blir genom sådana operationer icke synnerligen rikare. Huru mycket fördelaktigare skulle icke förhållandet blifvit, om :han med: sin samlade vinst kunnat betala de redbarheter,. som ban inköpt, utan att behöfvå för hvarje inköp öka sin skuld? — Af de 6 !7, millioner, som banken eger i räntebärande obligationer, är blott en mindre del eller omkring 533,000 rdr betalbar i silfver å utländsk ort. För de öfriga kunna visserligen utelöpande bankosedlar indragas,: men då behofvet påtränger och penningebrist uppstår i landet, är det kanske möjligt, att dessa icke utan svårighet och förlust kunna säljas. Härvid torde kanske äfven böra anmärkas, att af denna rikedom på räntebärande obligationer mera än hälften eller 3,256,000 rdr äro utgifra af riksgäldskontoret och utgöra gammal statsskuld, för hvilkas inlösen till både kapital och ränta Ständerna måste anskaffa medel. Hvad slutligen vidkommer den stora behållning, som banken för öfrigt eger. Ene på en soffa med dött sednaste nummern af Edinhyivrah DD anirne 2 Alte RET Hherflilöat Ik am FÄR

12 februari 1848, sida 1

Thumbnail