Aftonbladet – 11 februari 1848, sida 1

EN VÄNSÄLL MAN. AF THEEODORE HOOK. ) Vi hafva glömt nämna, att miss Ånstruther och öfversten utsatt följande dage-s förmiddag till ett besök i Georgs hus vid Grosvenor Square, hvilket naturligtvis den unga damen skulle önska se, då mr Georg Ardens ebenholtsoch sköldpaddskåp, etruskiska vaser, Stvresbord och antika ornamenter voro berömda öfver hela London. Tiden då detta besök aflades, beslöt Dyson använda för att visa Noel nödvändigheten af skyndsamma mått och steg, för att afvända den farliga: riktning, som Georgs! känslor tagit, och på samma gång af Wilson erhålla de upplysningar, som voro vigtiga för framgången af det berömvärda förehafvende, de hade för ) händer. Allt utföll till samtlige parternes boåtenhet. Noel, som ännu ej inflyttat hos öfversten, men nämnt sin afsigt vara att göra det under dagens lopp, hade ej infunnit sig vid Park-Lane före dess invånares affärd till Georgs residens, så att öfversten och Louise ensamme anlände till Grosvenor Square. Georg var alldeles förtjust att återse sin nya intagande bekantskap, och hans glädje skulle varit oblandad, om han ej plågats af den pinsammaste I fruktan att några andra besökande skulle infiona sig. Öfversten såg huru förtrollningen verkade och frågade Louisee, sedan han deltagit i en lätt frukost, om hon vore rädd att qvarblifva under hans brorssons beskydd, medan han lånade hennes vagn! på en kort utfart till Hanover Square. För Georg tycktes detta mindre grannlaga förslag högst besynnerligt, och gjorde honom tyeksammare : om naturen af Louises förhållande till hans onkel, än alla rykten som voro i omlopp. Han väntade oroligt hennes svar, med den föresats, att låta det! tjena som ledtråd vid bedömande af hennes karaktex Döm om hans förvåning, hans bestörtning, då Louise yttrade sig fullkomligt beredvillig att anförtro sig åt hans vård till hans onkels återkomst. Det nöje, en älskare naturligen måste erfara öfver ett mellan-fyra-ögon med sin kärleks föremål, lemnade snart hos Georg rum för en viss obehaglig Se A. B. JA 928—309.