Aftonbladet – 10 februari 1848, sida 3

(Införes på begäran.) OM DEN I SVERIGE FÖRFÄRDIGADE RÄKNEMACHIN. Genom en i Aftonbladet A 49 och i Posttidningen M 20 införd notis, härstammande från ett skånskt tidniogsblad, har denna uppfinning gjorts till föremål för publiciteten, med antydan tillika, att den möjligen kunde blifva ett diskussionsämne hos Rikets nu församlade Ständer. Men som nyssnämnde uppgifter i flera hänseenden påkalla beriktiganden, finna undertecknade, hvilka äro närmast i tillfälle att meddela dem, sig häraf nödsakade att bryta den mångåriga tystnad, som de hittills iakttagit öfver detta ämne, hvilket efter deras tanka annars skulle fått sin tjenligaste förklaring genom framställningen af sjelfva den fullständiga machinen, eller dess produkter, till allmänhetens omedelbara granskning. Då någon dylik exposition icke för närvarande kan komma i fråga, så måste de upplysningar, som nu kunna offentliggöras, inskränka sig till en möjligast kort redogörelse för uppfinningens anledning — såsom verkligen af allmänligare intresse — jemte några uppgifter öfver dess ändamål, machineriets för detta ändamål nödiga egenskaper, och de försök, som till deras förverkligande blifvit företagna i England och här. Uppfinningen är hufvudsakligen föranledd genom behofvet af korrekta beräkningstabeller för sjöfarten, emedan fel härvid möjligen kunna sätta lif och egendom på spel, äfvensom för befästningskonst, artilleri, topografi, astronomi, mekanik, fysik m. m., så vidt de bero på sådana matematiska beräk ningar, som efter någon gifven regel kunna utvecklas i tabellform. Också var det en geometer, m:r Babbage, som först sökte fästa sina landsmäns, engelsmännens, uppmärksamhet på detta behof, och på omöjligheten att tillfredsställa det genom hittills använda medel. En stor mängd tabeller af dylikt slag, hvilka blifvit närmare undersökta, bafva nemligen funnits behäftade med talrika fel, i trots af den ansträngda omsorg, som användts vid deras frambringande. ) Babbage ådagalade, att dessa fel och deras orsaker endast skulle kunna förekommas om det vore möjligt att till sådana tabellers frambringande finna räknare, som aldrig felade, aldrig tröttnade eller distraherades, och alltid riktigt renskrefve sina beräkningar till tryckning; vidare sältare, som alltid satte felfritt, och bärigenom afligsnade behofvet af korrektur jemte äfventyret af alla dervid möjliga nya fel; slutligen tryckare, som aldrig rubbade några sifferstilar med svärtvalsarne, eller vid rättandet af dylika rubbningar aldrig förflyttade eller uppnedvände stilarne (t. ex. ändrade 854 till 3148 eller 36 till 93).