Aftonbladet – 10 februari 1848, sida 2

EFCOUUTY SEMIC VIL Slag? dULVUAIL al5Stdlla5, Gl! 31 Januari; man ärnade på ett torg uppbrännal: de digra protokollerna i den process som, ett år förut, anställdes af jesuitpartiet emot enj: mängd för frisinnade tänkesätt häktade med-: borgare; såsom bål ville man begagna en samling sträckbänkar och andra tortyrverktyg, hvil-! ka träffats i det till statsfängelse begagnade l! Jacquemard-tornet. ITALIEN. Ofver tillståndet på Sicilien och i Neapel, förekomma några uppgifter i Journal des Då-l. bats, hvilka åtminstone icke kunna misstänkas:. öfverdrifva uppresningens framgång, då ministerialbladet meddelar dem. Enligt dess berättelse, hade de från Neapel afsända trupperna : anländt till Palermo, uppställt sig vid hafvet,!; och besatt de der belägna och ännu i garni-l; sonens våld befintliga fästena. Befåilhafvandel, generalen marscherade i spetsen för en afdel-l: ning rundt omkring staden, för att sätta sig il. förbindelse med hertigen af M:jo och general; Viale, hvilka begge befuuno sig i kastellet, samt erfor på detta vis att insurgenterna hade tilll hertigen öfverlemnat en I:sia på sina fordrin-; or; främst på den stod tryckfrihet och 48492; års konstitution. Då staden vägrade att föreli beviljandet af dessa fordringar öppna portarna för de kongl. trupperna, så måste man se sig om efter tvångsmedel. Innan auktoriteterna skredo till det yttersa, trodde de, så försäkras det, sig böra än en gång fråga konungen om råd. Grefven af Aquila, konungens bror, hvilken fördel befälet öfver ångfartygen, återvände för dettal ändamål till Neapel, dit han ankom den 48! om morgonen. Konungen begif sig genastomrj bord till honom. Såsom noter till denna kalfoffic:ella barättelse, torde man kunna anse de upplysningar, om meddelas från Marseille den 22 Januari och hade ankommit med det samma dag dit anlönda ångfartyget Ville de Merseille. Insursenterna, så berättas det, iakttogo snarare en försvarande än en angripande hållning. De hale besatt alla stadsportarna och kring dem planterat de ifrån Trapani och Termini, kort före upproret, anlända batterierna. För attutplåna garnisonens skymf att vara fördrifven ur staden, ville general Viale, den 44 Januari, bina sig väg dit igen med storm, och angrep Maquedaporten. Insurgenterna läto konom nalkas ostördt, och uthöllo hans första salva; men derefter öppnade de en mördande gevärsoch karte:cheld, aom härjade förfärligt i angriparnes leder. Nästan hela kavalleriet omkom i denna blodiga tröffuing. Viale mäste draga sig tillbaka, och det blef påtagligt att hvad som återstod af den 8,000 man starka garnisonen och den tillkomna bjelpsändningen af 5,000 man, icke förmådde qväfva upproret. Detta förhållande var den verkliga orsaken till grefvers af Aquila hemresa. Med ett neapolitarskt ångfartyg, Giglio delle Onde, som anländt till Nespel, spridde sig ryktet att upproret u bredt sig kring hela Sicilien, att Pslermo vore rikligen försedt med lifsmedel och vapen, och att insurgenterna i Messina hade bemäktigat sig fästet Gonzag2. 1 ett enskildt bref från Palermo af d. 46 Januari, hvilket ankominit till Frankrike, heter det: Vi lemna i detta ögonblick Palermo, för att gå ombord: på ett amerikanskt ångfartyg, som franske konsuln hyrt, för att bringa sina landsmän i säkerhet. Staden har varit beskjuien från citadellet i 48 timmar; men ett stillestånd hade beviljats på hemställning af de uländska konsulerna, för inskeppningen af härvarande utländningar. I afton säger man att beskjutningen skall börjas på nytt. Imedlertid har Patermos provisoriska styrelse vidtagit de sorgfälligaste åtgärder till ordningens upprätthållande och till verksamt motstånd. Denna styrelse år sammansatt af män med det högsta anseende och irflytande, och deras försigtiga anordningar hafva skingrat all fruktan för anarki. Skulle ku!vudstaden iecse kunna hålla sig, så har man på förhand utsstt en annan stad, i öns inre, hvarifrån upprorets ledning skall fortsättas; och hkaså äro de män utsedda, hvilka komma att öfvertaga denna ledning, i nhädelse den ruvarande provisoriska styrelsen blir hindrad derifrån, genom stidins återeröfring. Den proklamation, soma insurgenterna på Sicilien utfärdat, meddelas af Romerska tidningen Ålban, och Jyder som föjer: ,S:cilianer! Bönfallandets tid är förbi. Fredliga protester, ansökningar, hemsällniogar — allt bar varit förgäfves. Ferdinand har mött allt sådant med kån; men vi — ett fribiret och nu i bojor slaget, i elinde försänkt folk — skola vi dröja längre att utkräfva de rättigheter, som grundlagligen tillkomma oss? ... Till vapen, Siciliens söner! Vår fören:de kraft skall blifva oöfvervinnelig. Dagningen af den 42 Japuari må vara tecknet för det ärorika tidskiftet af vår gemensamma pinyttfödelse. Palermo skall med hänryckning belsa hvar Sicilian, som anländer väpnad till understöd iör det allmänna ssta och till införande af förbättrade inrättningar för fortskridandet, i enlighet med Europas, Italiens och P.i IX:s vilja. Måtte endrägt, ordning, hörsamhet mot edra anförare, aktning ör andras egendom, lifva er! — Röfveri anses såsom högmålsbrott emot nationen, och skall såsora sådant bestraffas. Den som lider nöd, kommer att understödjas på allmän bekostnad. Himlen skall bistå vår rättvisa sak. Till vapen, Siciliarer I Resande, som lemnat Neapel d. 18, berätta, att invånarne med den största sinnesoro motsågo regeringens ytterligare åtgärder. Framför alla vakthus i staden stodo laddade kanoner, och patruller om 400 man genomtågade gatorna oupphörligt. Det berättades, att engelska ombud och penningar voro utomordentligt verksamma på Sicilien, och man trodde i Neapel, alt engelska regeringen ville taga Sicilien under sitt särskilda skydd och såsom styresman derstädes erkänna prinsen af Capua, konungens af Neapel bror, hvilken, som bekant är, blifvit förskjuten från Neapolitanska hofvet, iföljd Af dim masala mo a Ae — sve Panelaone j