Aftonbladet – 8 februari 1848, sida 3

bemälle hr kamererare i 25 års tid skött sin befattning. Dessa silfverpresenter, samteliga väl och smakfullt arbetade, blefvo till hr kamereraren Hvalström öfversända Julafton förl. år: en i dubbelt hänseende för hr Hvalström dyrbar julgåfva, då den, utom sitt materiella värde, ägde det för emottagaren vida högre, att vara ett uttryck af förmäns belönande tacksamhet. — ee (Insändt.) Den trägnaste tjenstgöringen så inom svenska som andra a-mter. Med anledning af en i Aftonbladet för den ä Februari införd artikel, undertecknad Suum cuique, anhåller insändaren, att redaktionen behagar lemna rum i bladet för följande anmärkningar: Suum cuique beskrifver artilleriunderofficerns makliga lif så: Han exercerar om sommaren högst 14 dagar; den öfriga tiden af året går han på vakt hvar 40:e å 42:e dag, och är under mellantiderna nästan tjenstefri. Då dessa uppgifter så tvärsäkert lemnas åt offentligheten — så äro de väl rigtiga; men man kan då ej undgå att beklaga, det insubordination till den grad inrotat sig vid artilleriet, att, eburu generalfälttygmästaren för hvarje år utfärdar en s. k. exercisinstruktion, hvilken anbefaller exercis af diverse slag från medio af April till medio af Augusti, denna så efterlefves — att man endast exercerar 14 dagar. Måhända att Suum cuique lefyver i den tron, att exercis endast kan verkställas till häst; endast under detta antagande kan man förklara hvarifrån han fått sina 14 dagars sommarcxercisn, ty om man från den för hvarje batteri anslegna tid till exercis med anspända kanoner afdrager helgdagar, så återstår omkring 14 dagar; men vanligen händer, att, på samma gång ett batteri aflemnar sina hästar till ett annat, så föranleder brist på underbefål att underofficerarne få följa med. Dessutom bör anmärkas, att de batterier, som ej exercera till häst, göra det till fot, så att hela regementet bar bästoch fotexercis från slutet af Maj till den 40 Juli. Tiden från den 43 April till slutet af Maj, äfvensom från den 40 Juli till 45 Augusti, upptages af målskjutningar, laboratoricarbeten m. m. rekrytbatteriet oberäknadt som börjar i April och slutar i Oktober, vid hvilka öfningar allt för dagen tjenstfritt öfveroch underbefäl skall vara mnärvarande. För att få reda på buru ofta artilleriunderofficer går på vakt, behöfver Suum cuiquev endast gå till artillerigården och se i en ordresjournal; om han då finner, att, vid rubriken: På vakt i morgonp återfinnas samma namn, om vinteru vanligen hvar 53:e å 6:e dag och om sommaren hvar 3:e, så kan han möjligen komma till den nyttiga slutsatsen, att det är bättre först göra sig urderrättad och sedan skrifva, än att förfara omvändt. Hvad åter kasserntjensten angår, så är det väl möjligt att den är mera mödosam vid hästgardet än vid artilleriet ). Det tyckes emellertid vara naturligt, alt tjensten kan ställas lindrigare, då ett regemente är förlagdt uti eft hus, emot då det är inqvarteradt i sex, deraf somliga ligga vid Träsket och andra vid Storgatan. Om sluteligen antages, alt hästgardets underofficer sliter sin mundering 50 procent mer än artilleriunderofficern, så, efter den förra bar 460 och den sednare 30, återstår sålunda 85 rdr om året: till sadelmunderingens underhåll; den bör blifva ganska gentil! Ek Suum cuique säger sig vara framkallad deraf, att i hr Ridderstads motion, angående förböjning, å artilleriunderofficers beklädnadspenningar, framlyser partiskhet i motionärens framställning afsaken,. Om Suum cuique, stadd i sitt lofliga förehafvande, undvikit att låta partiskhet framlysa emot artilleriunderofficerarne, så hade dessa an-märkningar uteblifvit, eller blifvit författade i en annan tonart; men då. han sökt framställa artilleriunderofficern som en goddagspilt, hvilken i största maklighet gnager på kronans kaka, så har man nödgats undersöka om hans, med tvärsäkerhet uppvifnå facta, verkligen äro så sädelfasta, som man hoppas och förmodar att Suum cuique sjelf är. Stockholm den 6 Februari 1848. ; Artilleriunder officer. ) Men föga troligt är att den är mera kläder ödande, då man besinnår att underofficerarne vid hästgardet kunna under sin tjenstgöringi kassern begagna kläder af sämre beskaffenhet, än artilleriunderofficerarne, som för att göra kasserntjenst, måste passera flere gator för att från sitt logis komma till kassernerne. ) Suum cuique underrättar för öfrigt att hästgardets underofficerare alltid måste vara i uniform, så vida de ej hafva civil permissionn, hvarigenom de skulle nöta uniformen mera än underofficerarne vid de andra garnisonsregementerne; skada blott att det förefaller sig bra mycket svårare att utom den dyra uniformen äfven förskaffa sig civila kläder, för den som endast bar 50 rdr banko, än för den som har 160.