Aftonbladet – 8 februari 1848, sida 1

ser tilldräga sig under mina ögon, ati jag har lärt mig att ej blifva förundrad öfver något. Det skulle ej en gång förvåna mig, om min onkel höll en mätress. Träffadt, sir, sade Wilson, glömmande alla sina löften om klokhet och tystlåtenhet. Ni har slegit hufvudet -på spiken — det är en chere amie i fråga. Dumtprat! utropade Georg. Sannt :som evangelium, svarade tjenaren. Hvem är hon? Hvad är hon? Det måste förblifva en hemlighet för det närvarande, sir, först emedan jag lofvat er onkel den djupaste tystnad rörande detta ämne; och sedan emedan jag : ännu ej råkar veta något -sjalf. Men som: den gamle gentlemannen säger att hon är ung och vacker, gissar jag. att hon är dotter till någon landtprest, med nio barn, som dog ett offer för omständigheterna och lemnade sin familj åt de bjelpsammas och vekhjertades omsorg. Detta var verkliga nyheter, sade Georg mer tankfull än vanligt, då ban besinnade ej blott att hans onkel skulle blifva bedragen medan han lefde, utan att hans egodelar skulle afvika från det lopp, i hvilket! han alltid väntat ått de skulle flyta, och kanske, tillika . med .hans namn, falla. ,på någon Tistig Kkokett, som Ville förnedra sig till;ett giftermål med ålder och bräcklighet för penningars skull, hvilka hon sedan dåraktigt.skulle förslösa, då det olyckliga offret -för hennes falskhet Jåg multnande i sin graf. Helt olika var den verkan denna nyhet frambrägte hos hans vän Bertie Noel, som deri såg ett löfte på framtida intriger, och gratulerade Georg att han fått en onkel Ul London, som beslutit sig till ej allenast att Hålla middagar, vagnar och hästar till sina vänners begagnande, utan äfven nr ung och skön herrskarinna att göra Iles honneurs. Georg, hvars fel voro hufvudets, hade aldrig fallit på den tanken att till sin fördel begagna sin onkels dårskap och göra honom till sin dupe; men Bertie Noel hyste inga skrupler i det hänseendet, liksom han ej heller skolat gjort det om öfversten Varit hans onkel i stället för hans väns, och som Noel hade en beqväm filosofi, hvarigenom han förSvarade brottet att förföra en väns hustru, med omöjligheten att förföra en fiendes, syntes det san