Aftonbladet – 7 februari 1848, sida 3

-Jning, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, ,Jatt organisationen af detta verk, utan någon egent1 lig svårighet, syntes kunna och böra inrättas på ell mera enkelt sätt, till båtnad för ärendenas -l gång och besparing af statens utgiftern. Då likväl herrar revisorer icke ens antydt på hvad sätt och i hvilka hänseenden nämnde organisation tarfvade förändring, och då, till följd deraf, hrr revisorers härutinnan i allmänna ordalag uttalade åsigt icke lärer föranleda till något beslut från Rikets ,Ständers sida, torde det finnas ursäktligt om en en.Iskild representant begagnar sin motionsrätt, för att li detta hänseende söka tillvägabringa en lika nyttig, som af behofvet påkallad förenkling. Uti Regeringsformens 66 stadgas: patt Rikets ,IStänders Riksgäldskontor förblifver, såsom hittills, under Rikets Ständers styrelse, inseende och föri lvaltning; och då Rikets Ständer åtagit sig ansvar tiför den rikets gäld, kontoret ombesö. jer, så komma R. St., sedan Statsutskottet öfver kontorets tillstånd och behof sig utlåtit, att genom serskild bevillning tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld, till ränta och kapital, oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bibehållen och vårdad. Enligt Grundlagen eger således Riksgäldskontoret endast det uppdrag, att ombesörja liqviden af den svenska statens skuld, för hvilken R. St. åtagit sig .l ansvar. Något hinder för nämnde kontors indragning. så Isnart riket icke vidare eger någon skuld, borde så,ledes, enligt mitt förmenande, icke finnas, helst de öfriga göromål, Riksgäldskontoret fått s:g uppdragna, ,licke i grundlagarne omförmälas, och dessutom äro af den beskaffenhet, att de alltför väl kunna åt andra -Iredan existerande myndigheter öfverlemnas. Jag vill .Jdock icke påyrka en sådan indragning, emedan jag föreställer mig möjligheten deraf att, om ock riket för närvarande icke har någon så beskaffad gäld, som påkallar Riksgäldskontorets tillvaro, det kan vara ganska nyttigt att ega en myndighet, som har Rikets Ständers auktorisation att, i händelse af behof, för statens räkning upptaga lån och ikläda sig ,Jansvaret för deras återbetalning. Jag anser deremot både lämpligare och lättare att från kontoret skilljas alla sådana göromål, som icke hafva något att göra med bibehållanae och vården af rikets kreIdit,. I första af Riksgäldskontorets nu gällande reglemente antydas föremålen för kontorets verksamJhet, utöfver hvad ofvanomförmälde i Regzeringsformen innehåller, bestå deruti: 11:0 att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer blifvit å detta verk anvisade; 2:0 att emottaga, förvalta och redovisa alla härtill af Rikets Ständer anslegna tillgångar och inkomster, samt hålla Rikets Ständer uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda; 13:0 att, i saknad af annan tillgång för bestridandet af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderligo mede! ; och 4:0 att utföra alla de uppdrag och åligganden, som kontoret för öfrigt af Rikets Ständer erhållit. Om nu, band dessa föremål för kontorets verksamhet, jå andra redan befintliga verk öfverflyttades den del, som från Riksgäldskontoret lämpligen kunde skilj:s, tror jag de göromål, som derefter återstodo, borde blifva så enkla och så litet tidsödande, att de skulle kunna, u.an större tjenstemannapersonal, bestridas af ett lämpligt antal fullmäktige, biträdte af en sekreterare, samt att för kontoret icke behöfdes : ågon särskild lokal, utan att hrr fullmäktige alltför väl kunde inrymmas i R. St:rs hus, helst fullmäktiges sammankomster icke behöfde inträffa mer än nig:a få gånger om året. Den fördel, som härigenom skulle uppkomma, inskränkte sig icke blott till en besparing af hvad Riksgäldskontoret nu årligen kostar, och hvilket, efter afdrag af fullmäktiges honorarier 8,000 rdr, kan skattas till minst 30,000 rår bko årlig.n, utan den väsendtligaste nyttan deraf bestode deruti, att, då alla statens inkomster inginge till, och alla dess utgifter bestriddes af ett enda embetsverk, enkelhet och redighet vunnes såväl i ceräkningen som i redovisningen af statens inkom ter, hvilka dessutom, samlade på ett ställe, blefve för behofvet mera tillräcklige än nu, då de äro delade mellan 2:ne verk, som båda måste hålla nödig kassa till statsutgifternas bestrivande. För att kunna bedöma om och i hvad mån det låter sig göra att, på ofvanantydde sätt, förenkla Riksgäldskontorets göromål, torde det vara nödigt at: erinra sig beloppet och beskaffenheten af Riksgäldskontorets nu egande tillgångar och skulder. Enligt den uppgift derå, som förekommer i det från trycket utgifne utdrag af Riksgäldskon orets hufvudbok för år 1846, uppgingo kontorets alla skulder vid samma års slut till . . . . . 5,026,407: 17. A. Denna skuld bestod förnämligast af följande poster, nemligen: a) Till Rikets Ständers bank, för derifrån utbetalde medel till 4808 års krigskostnader, hvilken skuld liqvideras medelst årlig kapitalafbetalning under 38 års tid al. 88,000 rdr, förutom 4 , ränta. .... 3,344,000: — — b) afsatt fond till bestridande af årliga anslaget — till Strömsholms kanal, hvilket anslag utgår med 50,000 rår årligen i 45 års tid, fr. 0. m. år 4842 460,900: — — ec) Inestående lösen för ekeSkog ..... 185,953: 22. d) För utelöpande kopparskiljemyntspolietter . . . 7A,244: 47. 6. e) Skuld till Banken för begagnadt kreditiv . .. 759,969: 19. 40. f) Till diverse fordringsegare —201,342: 25 4. 5,026,407: 47. 4. Betraktar man åter Riksgäldskontorets tillgångar, så befinnes det, att kontoret vid 4846 års slut egde: a) Dess bus, upptaget till värde af — 60,000: — — b) Fordringar löpande med ränta 2,540,666: 3. 40. c) Fordringar, för närv. räntefria, TB Tr re e