BERÄTTELSE rörande Lagförslaget om Fångvården, framställd i franska Pärskammarens session den If 24 April 1847 af hr Beranger (dela Dröme). C (Forts. från JM 26.) Hittills hafva fängelsereformens avhäagare och motståndare varit af ganska olika mening i afseende på antalet af brott i Frankrike. Somliga hafva öfverdrifvit deras tilltagande, andra hafva sökt framställa detsamma sora obetydligt. Denna motsägelse härrör dels från de olika synpurckter, från hvilka man utgick, dels väl också från den partiifver, som begagnar siffeorna såsom vapen för att nedslå motstindarne. Framför allt måste vi till sionenas Jugnande säga, ait Frankrikes samhällsskick icke har urartar, att våra nuvarande seder icke behöfva frukta för en jemförelse med sederna för ett halft århundrade sedan, ej heller med grannfolkens, -a!t snsrare samhällsförhållsndena och familjebanden isstare tiliknyias, att den religiösa känslan tillager, att man icke mer är utsatt för frestelsen att missbruka det heligaste, under det man döljer äregirigheten under hyckleriets ru mera gagnlösa täckmantel, ej heller för frestelsen att göra folktron till föremål för en fo ofisck cynisms utnötta begabberi, att aldrig menniskokärlekens och saktmodets ande, szmt de rikas sträfvande att understödja de fattiga, visat sig på ett mera Jysande sätt. Men å andra sidan måste man också medgifva, att bvarja samhälle i sedligt hänseende har sin svaga sida; ty ur dess fu!lkomning härflyta nya b-bof, och dessa åstadkomma nya bristfälligheter. Så är verldens log. Men det onda, som civilisationen iecka kan föreby:g?, skall den åtminstone åter godtgöra, och det är dess största ära, ait den bir izom sig sjelf botemedlet mot det af henne fracmbragta onda. I verklighetea är brottens ställning fölande: I det hela synes antalet af de för egentliga brott inför assisdomstolarne inställde anklagade förblifva sig lika, churu: vid enskilda slag af brott ett tilliagande är märkbart. Under tidrymden frin 4831 till 48335 belöpte det sig i medeltal till 7466, från 4833 till 4840 steg det till 7885, under de 4 följande åren sjönk det åter till 7462, 6953, 7296, 7159. Detta sista tal är för år 1842 och längre går icke vår kriminalstatistik. Dervid är att märka, att å ena sidan Frankrikes befolkning sedan 1830 har stigit med en tiondedel, å andra sidan, att vid betraktandet af de särskilda slagen af brott civilisåtionen synes vara orsaken till tillvexten i somliga förbrytelsers antel och till aft:gandet i de andras. Af donna hetraktalga