Aftonbladet – 4 februari 1848, sida 3

VD nr EP DN förestående uppsats, i sin mån söka lemua bidrag och ämnen till upply:ning och besinning 1 ett är. nde, som, ehuru ovedersögligt af stor vigt och interesse för lagstiftaren och juristen, likväl är det i ojemnförligt högre grad för alla sffårsmän och hvaij: redlig Bokhåliare. 7 astra dä BERIGTIGANDE. Suum cuique. Red. har ej velat förvägra 1r!ats åt följande anmärkningar vid en f!öregående artkel i Af. tonbladet angående sjöförsvaret, och hvilka författaren to:de finna rödigt besvara: I gamla romaner anträffas understundom sjömörker,; i Å. F. ett sjöljus! Detta sjöljus har precist samma egenskaper som de på landet bekanta lyktgubbar eller irrbloss. Ins. syftar på en författare i Aftonbladet, som citerar Annales Maritimes Okt. 4846, peg. 606, och påstår, att der anföres följande: (se A. B. JG 29, 3 sid. 3 spalten). — Då man börjar med en så bestämd uppgift, så är väl anledning förmoda att man i det följande skall få rätt och slätt em relation, sådan den i ann. maritimes föreficnes, om den ifrågaställda hbändelsen och icke lösryckta bt tar med uteslutande af det, som kunde sätta frågan i sin rätta dager; förbandning ef likartade benämningar på olika ting, med uppsåt att vanställa, och ändtligen egna tillägg debiterade på personers räkning, som icke äro i tillfälle att sig försvara. — Citantens ändamål är att visa, huru fördelaktiga kanonslupar äro, som kosta blott 11,000 rår, och till den ändan öfversättes Chaloupes Cannonnieres med kanonslupar. — Chaloupe Cannonniere är enl. amiral Willaumes Dictionairede Marine ett fartyg med master och segel som en brigg, äfven försedt med åror, bestyckadt med en elier flere kanoner, vare sig i stäfvarne eller i talteri — Sådana fartyg, närmast jemförliga med briggen Nordenskjöld, som vi alla sistlidne sommar kade tillfälle se på Stockholms ström, få namn af kanonsluopar. — Kanonslup i svenska flottan är ett öppet roddfartyg, bestyckadt med en kanon i hvardera stäfven, 60 mans besättning och försedt med mester att fälla ned och segel användbara endast i god vind, men incapabla att kryssa i motvind. — Nu skola vi se, om originalet ger anledning till ett så groft misstag. — I ÅA. B. står: En häftig kanonad började mellan fregatterna och kanonsluparna, som hade 24-pundiga kanoner. — I originalet: Une vive cannonade sengagea entre les frezates et les chaloupes, dont chacune etait armåe de plusieurs pieces de 24, — På svenska: En häftig kanonad började emellan fregatterna och kanonsluparna, af hvilka hvarochen var bestyckad med flera 24-pundiga kanoner. — Att utesluta orden: kvarocken och flera gör här en betydlig skilnad i meningen. Då andra afdelningen af flottiljen skulle afhemtas, uppgifves i Å. B., att kanonsluparna kryssade i det trånga farvattnet,, men i originalet blott att de blefvo tvunga att vända (virer de bord),, då vinden föll emot. — I Å. B. läses, att efter 2 timmars drabbning han fortsatte sin resa mot Ostenden; men förtiges att vinden åter blifvit god för den utlupna flottiljen, hvilken lilla omständighet i förening med tidvatin:t kanske var det, som egentligen aflägsnade de 2 fregatterna. — I ÅA. B. läses, sedan förmäldt blifvit, att amiralen fått kejsarens befallning föra flottiljen till Ambletense, följande: han ankom utan svårighet till Dunkerquen, men här blef han af motvind uppehållen till den 47 Juli — T originalet: I arriva sans trop de diffcult å Dunkerque, mais les vents contraires Vy retinrent deux mois (två månader) et ce re fut que le 47 Juillet 4805, qwil put mettre å la voile — Hvrarföre i öfversättningen utesluta orden: deux mots? hvarför dölja, att en befallning, gifven till en flottilj, som nödgas begagna sammanträffandet af allra lyckligaste omständigheter för avt kunna röra sig ur stället, icke kunde verkställas på 2 månader, oaktadt en så utmärkt man, som amiral Verhuel, var den verkställande? I A. B. läses att flottiljen skulle passera en öppen och djup hafskust, bevakad af en hel engelsk ör:ogsflotta af icke mindre än 45 krigsfartyg, hvaraf 2 linieskepp och 4 svåra fregatter; utom briggar och kuttrar etc. I originalet står une escadre de 45 batiments de guerre, dont 2 vaisseaux de ligne et 4 fregates etc. — I originalet står taladt om 4 fregatter helt enkelt, men i A. B:s förbättrade upplaga af denna kedrift står: 4 svåra fregatter. — Ordet svåra har naturligtvis tillkommit af misstog, ett misstag, som dock icke skadar den sak citanten förföktar. — En svår fregatt förer 50 å 60 kanoner, men en vanlig fregatt blott 28 å 44. I Aftonbladet läses: Marskalk Davoust, uti sin rapport till kejsar Napoleon om dessa drabbnivgar, som han hade öfvervarit, lemnar de största loford om den tapperbet och skicklighet, som amiral Verbuel dervid hade visat, äfvensom om kanorslupsskottens säkerhet och slörre verkan emot de stora engelska skeppen.r I originalet: Le marechal Davoust, dans le rapport, qwil fit å Vempercur, de ce dont il avait etå tåmoin, donna les plus grands eloges au courrage et å Phabilit que Pamiral avait dåployts — Uttrycket om kanonslupsskottens säkerhet och större verkan finnes allsicke på detta ställe i originalet. Hvar har då citanten tagit dem? Ur sin egen inbillning?? Men att dikta i sådana citationer!!! Det synes eljest för en, som icke blifvit af dylika vitsord öfvertygad, att ett litet fartyg borde vagga och röra sig af sjögången mera än ett stort fartyg, samt att man derföre ombord på kolosser borde kunna stå stadigare och följaktligen sigta säkrare. Då nu full bevisning presterats, att osanningar och förvridningar vanställa den i sig sjelf ganska märkvärdiga krigshändelsen, så torde all vederläggning af förklaringen, i anledning af det som icke ägt rum, vara öfverflödig. Jag ber nu att få anföra en utesluten punkt i originalet, sidan 606. Man borde förena i hamnarne vid Canalen 2000 lätta fartyg, embarkera 100,000 man och 40,000 hästar, och begagna, för att verkställa öfvergången, antingen en stark tjocka, som skulle hindra de fiendtliga kryssarne att bliiva tåget varse, eller ock Brestoch Toulon-flottornas plötsliga ankomst, hvilka skulle sysselsätta fienden på annat håll. Under hela den tid af mer ön ett år, som denna flottilj var sammandragen, inträffade icke en enda sådan lägenhet, och att planen föll derigenom, att franska flottan blef i grund slagen vid Trafalgar, det veta alla, som vilja veta sanningen. Slutligen föllo mina ögon i den anvisade boken på en rad, som jag icke kan underlåta att citera : les Hollandois, affaiblis parcleurs divisions; på svenska: Holländarne, försvagade genom splittring,, . Detta kan med mera skäl säges om svenskarne, och jag betviflar icke, att genom den strid, som i årtionden forsgått OM hvad försvar vi böra anlita, vi slutligen skola vinna den trof, hvars devis är det enkla ordet: Försvarslös. Den som med sitt lärdomsljus och sin högre erfarenhet verkligen ville gagna fosterlandet, gjorde bättre, om han anställde offentliga föreläsningar öfver ämnet, än att AA lan JA e ss LS Ls aka