Aftonbladet – 4 februari 1848, sida 2

pluraliteten af dessa män vilje vi, för att givs våra käre och trosne undersåtare ett bevis på vårt allerhögsa förtroende, öfverlemna åt de olika klasserna af provincialständerförsamlingarnes valda medlemmar, likasom åt presterskapet, prelaterna och det possessionerade (med ezendom utrustade) ridderskapet i våra hertig. dömen Slesvig och Holsten, samt åt konsi storissna vid universiteterna i Köpenhamn och Kiel , R-scriptet öfvergår nu till bestämmande a antalet personer, som skola utses från alla de nyssnämnde auktoriteterna och församlingarne Slutligen heter det: Sednast tvenn2 månader efter valens fullbordande skola desse män sammanträda på er af Oss framdeles närmar2 bestämd dag i vå kungliga residenssti:d Köpenhamn, samt, unde! presidium och ledning af någre våre högste statsembetsmän, begynna sina arbeten, hvilke de ega att fortsärta så länge tills vi finne för godt att allernådigst befalla deras afslutande D-rjemte förb-hålle vi Oss att, utom det nuv uppgifne närmaste ändamålet med deras sam: ankomst, derjemte till gemensam pröfning förelägga dem några lagstiftnipgsoch förvalt ningsärenden, hvilka längre fram kunpmr kom. ma att bringas till förhandling hos de detta å sammanträdande provincialständerna, nemliger införande af en allmän beväringspligt, tegle randet af myntväsendet, och närmare bestäm. melser rörande behandlingen af de kungligc och de privata propositionerna i provincial stinderförsamlingarne. Vid dessa mäns, för handlingar kan hvar och en af dem efter ege val betjena sig af landets begge språk; och proto. kollerne böra af dertiil af Oss utsedda embetsmär föras på begg2 språken. Förhandlingarnes re sultater skola derpå af de till desammas (?) led ning utnämnde embetsmän allerunderdånigst fö redrag.s Oss till allerhögsta besluts fattande. Likasom det är oss en glidje att fulländ: det af vår högstsalige fader begynta verk, ä det också dubbelt kärt att kunna uttala dett på bögstsalig konung Fredrik VI:s födelseda och att sålunda knyta minnet afständerinstitu tionens stiftare till det företag, som han genom denna institution förberedt.n Fädrelandet bifogar jemte denna författ ning åtskilliga anmärkningar, hvaraf de väsendt ligaste synas vara, dels att hertigdömena få et öfvertag vid valen, då de, eburu underlägsn i befolkning, få välja hka många deputerad som det egentliga Danmark, dels också att riks dagarna skola periodiskt samlas på olika or!e och icke ständigt i bufvudstaden. Det me; anmärkningsvärda synes dock vara, att enlig hvad man fianer af slutet på författningen, ä den församling, som nu sammanträder, egentli gen blott en representationskommitt, cch mal kan således ej så noga veta buru den it folke lofvade rättigheten af beslutande samverkan på slutet kan komma att gestalta sig genom d hlifvande Sändernas sammansättnino