Aftonbladet – 4 februari 1848, sida 1

EN VÄNSÄLL MAN. AF THAEODORE HOOK. Jag tar för gifvet, att alla mina läsare känna Georg Arden. Att tvifla derpå vore en tillvitelse, hvilken en så talrik och aktningsvärd klass ej beböfver befara af mig. I Hindostan och China eller någon annan bortgömd vrå af verlden kan hans namn möjligen vara en nyhet; men för London och dess omgifningar — för dem som besöka klubbar, Newmarket, och badorter är det lika välbekant som våra husgudar. Om likväl, hvilket ej är troligt, dessa blad skulle framkomma till något af dessa ställen, som jag ponerat möjligen voro okunnige om en så verldskunnig sak, vill jag till deras tjenst göra ett aldra som hastigaste utkast af min hjelte. Georg Arden blef faderoch moderlös vid sju ärs ålder, samt arfvinge till en ansenlig förmögenhet, hvilken lofvade att betydligt förökas genom fjorton års minderårighet. Han uppfostrades på ett sätt som öfverensstiämde med hans förhoppningar, och i vanlig ordning förflyttad från Eton till Oxford, liknade hans framsteg så noga som möjligt de unga mäns, hvilka föredraga nöjen framför de tröttande studierna, och hvilkas sträfvanden, ehuru mödosamma, dock ej syfta på något akademiskt hedersrum, af hvad namn det än vara må. Sedan man ansett honom fullärd, beslöts en utrikes resa under en guvernörs uppsigt, som ej var mer än tre år äldre än myndlingen, för att gifva vår Adonis den sista polityrn, som skulle göra honom lämplig för den plats han framdeles skulle komma att fylla i sällskapslifvet, och sannerligen voro ej hans fullkomligheter, då han återvände till England och sina ograverade egendomar, mångdubblade utöfver hans onkels och förmyndares mest sanguiniska förhoppningar. Denna onkel var en verldsman, klok, beräknande och skarpsionig, strängt rättskaffens, med höga grutdsatser och, i Georgs tycke, nästan för noggrann. Under sin brorsons minderårighet hade han närt den förhoppningen att förena honom med en hans kusin, hvars fader för flere år tillbaka dött utomlands. Hennes moder hade gift om sig och hon sjelf hade sam barn varit Georgs lekkam-!