Aftonbladet – 4 februari 1848, sida 1

RET ET ENADE MIRA DENTA kärran ARE ENA ITE ERT INRE ot interpellerat ministrarne, angående en, unser ministeriet skydd, af br Genie, en af Guizits törtrogne, u:förd underhandling avgående tt tjensteköp He Guzout meigaf till en del törhatiandet, som likväl skall hafva egt rum al följd af förut öfligt bruk, och sade, alt rezeringen, sedan bon funnit det olämpliga i detta I oruk, redan sjelf föreslagit att afskaffa det för framtiden. Han beklagade sig derföre öfver opp ssulonens bitterhet, son så langt efteråt framkowmer med beskyllningar, hvilkas anlednivg regerinsen redan sökt sjelf afhjelpa. Kammaren seslöt, med 223 röster mot 4146, att ej uttrycka sitt missnöje, u:an blott ytira sitt törtoende ull den af miniseren gjorda förklaring, at! den ville göra ett slut på ett så beklagansvärdt missbruk. STORBRITANNIEN ocH IRLAND. Man har redan hopsamlat 48,000 pund Stering till isrättandet af ett lutherskt biskopsstift på Hong-Kong. Då summan uppgår ti:l 20,000, anses f.nden vara nog för att hos regeringen söra ansökan derom. Ena deputation köpmän från Manchester och Liverpool hade haft företräde hos lord John Russel för att begåra nedsätming i t-tullen; men man tror att ministern icke tror sig ännu sunna föreslå det, emeden statens finanser icke sör det närvarsnde tåla en sådan minskning i inkoms erna. Unaserrattelserna från Irland lita bedröfligt. Nu börjar åter hungersnöden att förorsaka uppiopp och valdsamheier. Eali,st underrattelser från C-p af den 47 Novembe:, hade öfverste Sommerset slagt kefferhäfdingen Pato oca sprängt hans 4000 man starka krgshär. Sadilla hölls fången i Graams Town. Macorno hade flyktat til Por: Etisabeth och lefver der på engelsmännens nåd. D:n besante fö fattaren Is.c alsraeli, fader ull nuvarande parlamentsledamoten, har aflidit : en ålder af 82 ar. SCHWEIZ. I Wallis är den reviderade grundlagen enhälligt antagen. Stora Rådet derstådes hade, ned förbehali af folkets bif.ll, beslutit till ststs2,endomen indraga den rörlga och fasta ezeudom, hvarai afkastningen hittills varit förlänad at 4) Biskovea af Suten; 2) Kapitlet och rektorerna för katedralkyrkan; 3) De i kantonen vefiatliga klostersamfund och andliga korporasioner; alltsammans likväl med förbindel-e för staten, att behörigen aflöna alla de:sa andlige, som draga försorg om gästfribetens oafbrutna u:öfaing i bospitierna på S:t Bernhard och Siwlon. Ö:verskoitet skall användas till statsskuldens betalning. TYSKLAND. D2 mili:ära rörelserna och rus!ningarna fortfara i Österrike, osktadt några allvarsammare oroligheter icke äro att befara, sedan gäsningen Milano bhfvit dämpad. Lombardiet och Veoedig, de rikaste provinseria af kejsirstaten nafva nu för att göra det oväd:r, som uppstått 1 de mindre italienska grannstaterna, osksdbgt, beslutat att utskrifva en extra krigsgärd, som kulle användas för att sammandraga en större armckorps i de orol:ga provinserna. ooMan ärsåledes i Wien texligen lugnad t afseende på följderna sf borgarkriget; men dere not hafva desto större farhågor uppstått för det skadliga inflytande på de österrikiska sta(ernas industri och finanser, som de italienska oroligheterna icke kunna undgå att utöfva. 1 synnerhet är man vid hofvet i W:en ytterst förbittrad deröfver a!t konspirationen i dessa provinser, liksom förut i Gelizien, funnit sit kraftigaste stöd bland adeln. De sednaste underrättelserna från Milano voro mindre lugnande, men man bygger allt på truppernas goda anda och den äkta patriotiska sinnesstämningen hos den ingalunda otacksamma italienska befolkningen (?!) Den redan förhdet år ifrågasatta rappell af guvernörn för Lombardiet, grefve von Spaur, är numera bestämdt beslutad, och hans efterföljare tros blifva antingen grefve Palfy, gusvernör uli Venedig, eller presidenten för ös:errikiska ständerna, grefve Montecucculi; den sistnämndes eniledigande från sitt ständerpresidium anses dock mindre välbeiänkt, emedan men, under närvarande förhållanden inom stinderförsamliger, tror det vara förenadt med stora svårigheter att erhålla en lika szicklig och omtyckt landtmarskalk. . Magnattafeln hade, efter flara dagars högst lifl:ga debatter, på särskild slutpropos tion af erkehertig Palatinen, antagit Deputeradeafelns nuntie, som fordrar ed.lns deltagande i landtskatten. — Gläsjen deröfver är allmän i hela landet. Från detta ögonblick, skrifver man, phar Ungern inträdt i en ny mycket lofvande plifsepok; det har nu först fullkomligt belfriat nsig från medeltidsbarbariets gamla rost, för a!t ,virdigt inträda i den stora europeiska folkfamiljen.n Å Bland dem, som vid den höga förbundsför-!