Aftonbladet – 31 januari 1848, sida 3

(Införes på begäran.) Till Redaktionen af Aftonbladet! Undertecknad anhåller om upptagande i Aftonbladet af medföljande svar på en fråga af hr von Hartmansdorff, tryckt i tidningen JM 20, och som lyder sålunda: Frågar man en god katolik, om tillbedjandet af den beliga rocken i Trier är rätt eller orätt, så vet man hvad svar man erhåller; noch hvilken kan gilla ett sådant? Nåväl, om he von H., på sina åberopade resor i katholska länder eller till och med på Stockholms gator hade ställt samma fråga till hvilket katolskt skolbarn som heldst han mött på vägen, hade han fått följande svar: Herrn är obevandrad i katekesen; vi hafve väl lof att vörda, men icke att till,bedja den rocken, om än Christus vår Herre verkligen burit den; ty att fillb-dja något annat än Gud strider emot det första af de tio budorden.n Samma svar hade hr von H. fått, om han vändt sig till mig, en god katolik. För öfrigt, om hr von H. är en lika upplyst tänkare, som han är theolog och resenär i katolska länder, så förvånas jag icke öfver, att han finner alla goda katoliker i gemen vara hycklare, ett omdöme, som vittnar om en sällspord fanatism, värd att antecknas, och som finner sin ursäkt endast i hr von H:s ovanliga okunnighet om rätta förhållandet med katolikernas vördande af helgon, beläten och reliquer,; ett omdöme, som kr von H. påtagligen hemtat från dessa kyrkohistoriska författare från symbolicismens tidehvarf i Sverige, hvilka professor And. Fryxell sjelf (uti sitt tal vid Prestmötet i Carlstad den 45 Juni 4847) beskyller för ultraprotestantisk öfverdrift och orältvisa ; dessa författare, ifrån hvilkas tid, enligt hr F., rhan allmänt började att såsom liktydiga anse och använda benämningarne påfve och antichrist, katolik och vansinnig, munk och skrymtare o. s. V.; att ingen af påfvarne och högst få af katolska prelaterna varit redliga och vältänkande män; att ingen upplyst och bildad man kunde vara en ärlig katoik; — sådana omdömen blefvo mer och mer trosartiklar hos den stora svenska allmänheten. Besynnerliga trosartiklar! Stockholm den 27 Januari 1848. A. Bernhard, pastor vid härv. katolska församling. Red. har icke velat neka införandet af ofvanståerde; likväl hade det icke varit ur vigen, om hr pastor Bernhard litet närmare och med ullkomlig öppenhet medsamma ytirat sig, hvad då egentligen en god cch rättrogen katolik enligt sin lära skall tänka om dylika tillställningar, som t. ex. den i Trier för några år tillbaka af en katolsk biskop föranstaltade, hvilken väckte så stor skandal öfver halfva Europa, och hvarvid onekligen en rock förekom, kring hvilken folkmassor frin flera länder sammanskockades. Om kr Bernhard nekar det der skedda hafva varit tillbedjan, sf rocken, och i stället kallar det vördnad, så torde han dock behöfva upplysa hvad skillnad i sak detta innefattar vid sådana uppträden som de Trierska, och hurudan då en tillbedjan skall vara, om detta allenast var en vördnadsbetygelse? Äfven kunde underrättelse lemnas på hvad sätt katolikerna försvara så grofva bedrägerier, som att utgifva ett i vår tid tillverkad: klädesplagg för detsamm2, som vår Frälsare för 18!, sekel sedan burit: ett historiskt falsar:um, i och för sg, och en sak utom sjelfva frågan om tillbedjanx.