Aftonbladet – 31 januari 1848, sida 1

EN KOÖRSIKANSK PAMILJ, ALEXANDER DUMAS ). Ja, är icke likheten bra stor? sade han le: ende. När jag var hemma i Sullacaro, fann det knappast någon mer än min bror och jag som icke misstog sig på oss. Emedlertid lä! han väl icke hafva aflagt sina korsikanska va nor sedan jag reste, och ni har således sett henom i en drägt, som gör någon skillnad emellan oss. Min sann, svarade jag, gjorde icke händelsen att han, just då jag skiljdes ifrån honom var klädd precist såsom ni nu är, med undantag af de hvita underkläder han bar, och som man ännu icke tagit till i Paris. Deraf följer att jag icke ens har denna skillnad i kostym, hvarom ni talar, att bålla mig till, för att i er närvaro skilja mig från minnet af honom. — Meny fortfor jag, i det jag ur min ficka uppdrog det ifrågavarande brefvet, jag begriper väl det ni hyser en innerlig längtan att erhålla underrättelser från edra älskade anhöriga. Mottag således detta bref, som jag skulle hafva qvarlemnat hos er i går, så framt jag icke lofvat madame de Franchi att lemna det i edra egna händer., Och de mådde bra, derhemma, allesammans ?p Ja, men de voro oroliga. Öfver mig? Ja, just öfver er. Men var då så god och läs brefvet. Ni tillåter ? pHvad?.., skulle jag icke tillåta ? Herr de Feanchi bröt förseglingen, medan jag lagade i ordning några cigarrer. — XR ) Se A. B, MM 18 och 20—23,