Aftonbladet – 29 januari 1848, sida 3

RIESDAGEN. Samtliga Riksstånden hafva i dag haft plena. Hos Ridd. och Adeln afgjordes alla på borlet hvilande betänkanden och memorialter från ;:ats-, Lagsamt Ekonomiutskotten. Hr Arvid Ribbing uppläste derefter ett långt 2nförande, varuti han tillstyrkte Ständerna att icke bialla de i statsregleringspropositionen äskade anlagen till elementarläroverken och folkskolorna, örrän , dels den dubbla tjenstårsberäkningen plifvis upphäft, dels regeringen förordnat nödig sontroll öfver presterskapets sätt att uppfylla ina skyldigheter i afseerde på folkundervisinger, emot hvilket sätt hr Ribbing gjorde många svira anmärkningar. — Hos Presteståndet diskuterades Statsutskotjets utlåtande rörande det till fullbordande af hamnanläggningen vid Göteborg beviljade lån. Emot utskottets tillstyrkande af den kongl. propositionen i detta ämne talade förnämligast biskop Hallström. Äfven professorerna Nils Lndgren och Selar der samt doktor Såve yttrade några betänkligheter; men dessa besvarades af professor H. G. Lindgren, doktor Gumaelius, samt prostarne Traneus, Stabeck och Osterman. Biskoparne Hed:n och Brubn samt prosten Berlin tslade också för bifall. Utlåtandet bifölls. — Samma utskotts tillstyrkan att afskrifva de till tomtereglering inom städerna Wexiö, Åmål och Kungsbacka anvisade summor af mindre kreditiset bifölls, likasom tvänne utlåtanden om eftergift af kronans rätt till ett par danz:-arf. Härefter förekom Ekonomiutskottets betänkande JV 4, i anledning af Sven Heurlins inom Bondeståndet väckta motion om rättelse uti en af biskopen i Wexiö vidtagen åtgärd, att förbjuda gymnasii-ungdomen i Wexiö att gifva privatundervisning. Utskottet bar hemställt att denna motion icke må tll någon Rikets Ständers åtgärd föranleda. Härmed var biskop Heurlin tilifreds, och förklarade sig tacksam emot utskottet, för det detta företagit saken till utredning, sedan hederv. Bondeståndet funnit limpligt att remittera motionen — en åtgärd, som af flere talare klanfrades, enär irågan rörde en embetsmins åtgärd, som det, enligt 90 S Regeringsformen, icke vlikomme Rikets Sänder att bedöma. Bskop H. id:galade med sjelva corpus dlicti, domk2pitlets i Wexiö cirkulär af den 29 Juni 1847, hsilvet ban uppliste, att detsamma icke gåt! ut på att lägga binder i vägen för upplysningens spridsnde, såsom motionären förmenst; och prosten Ahblstrand upplyste att den (fverklag:de åtgärden, i stället att väcka missnöje i orten, emottsgits med taciszmhet. Utskottets bemnställan blef bifallen. Några små utlitanden från åtskilliga Utskott afgjordes sem hastigast; Statsutskottets MN 29, i anledning af J. J. Rutbergs motion om upp gift å statens kostnader för alla de sedan är 4809 tillsatta kommitteer, bifölls under mun