kan, liksom man uppstämmer Te Deum efter en vunnen seger. Nu undertecknade vi faddrar våra namn, utan någon inbördes rangskillnad och utan efseende på stånd eller titel, alldeles som när franska adeln, hundra tjugutre år förut, undertecknade pro:estationen root hertigen af Maine. Derefter inträdde dagens båda bjeltar i kyrkan och gingo att knäböja på hvar sin sida af choret, hvar och en på den honom anvisade platsen, Jag såg att Lucien var, från detta ögonblick, fullkomligt lugn. Allt var ju slut: försoningen var högtidlijen besvuren, icke allenast inför menniskor, men äfven inför Gud. Det öfriga af gudstjensten försiggick, utan den ringaste omständighet, som är värd attanmärka. Så snart messan var slut, utgingo Orlandini och Colonna ur kyrkan med samma ceremoniella skick, som de der inträdt. Vid dörren fattade de, på märens uppmaning, ännu en gång hvarandras händer; men sedan de kommit ut genom kyrkoporten, gick enhvar åt olika håll, och togo, åtföljde af sina slägtingar och vänner, vägen till sina hem, dit ingendera under tre års tid hade vågat inträda. Men Lucien och jag, vi inträdde till fru de Franchi, hvarest middagen väntade oss. Lätteligen märkte jag nu, på den ökade uppmärksamhet, för hvilken jag var föremål, att. Lucien hade läst mitt namn öfver min ex, il det ögonblick då jag tecka:de det under för;Oningsakten, och att detta namn ingalunda var honom obekant. mm morgonen af denna dag hade jag för Lucien tillkännagifvit mitt uppsåt ett resa på eftermiddagen. Jag måste nödvändigt infinna mig i Paris till en viss dag, för att öfvervara. repetitionen af Ett Giftermål under Ludvig den femtondes tid, och oaktadt både modrens och!