— 7 liga affiren, som åstadkom oenighet mellar deras familjer och deras vänner. Till bekräftelse bäraf har ett kontrakt bilifvit upprättadt, hvilket de båda nyssnämnde parterna hbögtidligen och offentligen undertecknat, tillika med herr P29l0 Arbari, församlinligens mär, herr Lucien de Franchi, förlikningsdomeare, de båda kontrahenternas faddrar, och vi, notarie. Sullacaro, den 4 Mars 1841. Jag märkte med beundran att notarien, till följd af en ytterlig försigtighet, icke hade nämnt ett enda ord om hönan, Som satte Orlandini i en så ledsam ställning inför Colonna. Oekså ljusnade Colonnas ansigte allt mer och mer, i summa mån som Örlandis mörknade. Denne sednare betraktade bönan, som han höll i hand, och som han redan mottagit af Colonna, med en mine, som om han haft lust att vid första lägliga ögonblick slunga henne i ansigtet på sin motståndare; men ett ögonkast af Lucien de Franchi qväfde detta uppsåt i sjelfva dess frö. . : Mären såg att här var ingen tid att förlora. Han steg derföre baklänges uppför trappan, beständigt fasthållande de båda parternas händer, som ännu lågo slutna i hvarandra, och utan att förlora de försonades minsta rörelse eller min ur sigte. Sedan, till förekommande af en ny strid, som ej kunde fela att inträffa, i fråga om namnens undertecknande, i anseende dertill att både Colonna och Orlandi skulle anse som en skymf att vara den som först skref under, tog han pennan, tecknade sitt namn, och, förvandlande skammen till en heder, räckte pennan åt Orlandim, som nu villigt tecknade sitt namn, hvarefter han lemnade pennan åt Lucien, som, iakttagande samma fredliga ide, först sjelf undertecknade och derefter räckte pennan åt Colonna, som satte sitt bomärke. oe I detsamma ljöd presternas sång inifrån kyr