Aftonbladet – 19 januari 1848, sida 3

det förut förrättade storskiftet, delegare å någon af sina flera lotter utflyttat och byggt samt gjort sådana anläggningar, att han eller de ej kunnat rubbas, och hvarigenom spridda lägen samt mindre än 3 skiften icke kunnat undvikas. Att en mycket utsträckt hemmansklyfning af mig blifvit afsedd, tycker jag för min del !cke vara något, som bör förebrås mitt förslag. Ån värre vore det, att tänka sig ett resultat i ett förslag, som ej upptager ett sådant fall, emedan det i verkligheten icke är någon omöjlighet att finna. Att tillskapa vackra fyrkanter lärer ingen finna vara konstigt. Här är för öfrigt icke fråga om skiftesläggning, utan frågan är: om ett skifte vore så beskaffadt, huru skulle då en stängseldelning utfalla? De öfverklagade långa och smala skiftena äro ingen omöjlighet att finna i verkligheten, och jag vill derföre som exempel anföra, att uti kgl. gen.-landtmäterikontoret finnes en karta af Wedhygge by, Ignaberga socken, Vestra Göinge härad och Christianstads län, der laga skifte förrättades åren 1832—533, och hvarest ett skifte antogs till vid pass ett hundra (400) alnars bredd och närmare sex tusen (6000) än fem tusen (5000) alnars längd. Detta öfverklagades, men i följd af lokalförbållanden ansåg ägodelnings-rätten sig ej kunna göra ändring derutinnan; och blef dess beslut af Kongl. Maj:t i nåder fastställdt. På samma ställe finnes en karta öfver Wånga kyrkoby i Willands härad af samma län, hvarå man finner både många och långa, smala skiften. I allmänhet måste sådane fall förekomma i flodsoch kust-trakterna samt vid de större insjöarne, der, tillfölje af sjelfva de gamle byalagens bemödanden att sträcka sina ägor ända ifrån slättbyggden vid stränderna upp till skogsbyggden, ägorna antagit en lång sträckning, med ofta obetydlig bredd. Detta förhållande får man äfven ganska ofta erfara vid öfvergången mellan skogsoch slättbyggd. Hvad vidare heträffar det, som af C. F. under 2:0 anmärkes, får jag erinra, att då kongl. skiftestadgan föreskrifver, vid Laga Skifte på en eler flere delägares begäran, att skiftet skall öfvergå hela skifteslaget, så följer deraf, att hvarje delegare är berättigad erhålla sin lott, om än så liten, utbruten. Jag har försökt, efter min ringa förmåga, att förslagsvis följa samma system; nemligen, att på en gång få ut alla delegarnes stängselandel, på sådan grund som derjemte modererade alla svårare olikheter, hvilka uppkomma afrågränsorna och deras beskaffenhet samt af de olika antal skiften delegarne erhållit; men om sådane fall förekomma, att af omkretsen skulle synas, det stängselbeloppet för någon blefve större än hvad skäligt syntes, så torde jemnkning, då den får ega rum, icke undgå landtmätare och gode mäns uppmärksamhet, hvad den egentliga stängseln angår. Det synes ju i tabellen, att ehuru utsträckt hemmansklyfningen i Storgården är, i hvars skillnadslinier Norrgården deltagit, den sednare i all stängsel dock icke erhölle mera än 7928 alnar, ehuru dess omkrets är 8,886. Det synes ju äfven i tredje kolumnen, att Norrgården erhölle, efter repartition uti all skillpadsstängsel endast gårdarne emellah, med andelen i rågångarne, 7684 alnar, eller icke mycket mindre än efter femte kolumnen; men efter min af C. F. förkastade tydning af 4802 års författning icke mera än 3240 älnar, då ett lika hemman Mellangården erhölle 13,937. Jag medgifver, att just genom denna öfverdrifna olikhet kunde det synas, som min tydning vore oriktig; men att den ej är det, torde en hvar finna, som jemför stadganderna i 4, 3 och 6 8 af 4802 års författning. Att Norrgården skulle komma att hägna sin andel, utöfver den tillgängliga stängsel 3108 alnar emot B, emellan andra delegare, kan väl ej undvikas, enär rågrannvarne tilldelats all rågångsstängsel utför dess skifte på två sidor, och fjerde sidan är vatten, som gör laga fred. Månne C.F. kan mena, att Norrgården ej skulle erhålla mera stängsel än 3,108 alnar, den endaste tillgärgliga emot B, derföre att denna gård råkat till att få alla sina ägor, i ett så fördelaktigt läge sammandragna? Jag har i S. 4 föreslagit att all Rågångsstängsel bör utläggas i 300 till 500 alnars längd, hvaraf hvarje sida borde tilldelas sin andel. Hade nu så skett, vid en förut förrättad stängseldelning i rågångarne, så hade något mera stängsel varit att tillgå för Norrgården i sträckorna 1264 och 41330. Det är väl icke värre att hägna mellan tverne andra delägare inom skifteslaget, än att göra det emellan en sådan och en by i rågång, då stängselafdelningen, såsom så ofta händer, icke kan blifva anvisad vid egna ägor. För öfrigt lärer nog hvarje förrättningsman redan hafva vetat sig vara angeläget, att tilldela stängsel vid egna ägor, när så kunnat ske. C.F. säger: att till lagstiftande makten torde serskildt hemställas, buruvida någon delegare i samfällighet, der laga skifte föregått, kan i alldra värsta fall tillförbindas pnågot större åliggande än att ensamt, utan någon psidogrannes deltagande, omkringhägna hela sin erhållna skifteslott etc. Jag hemställer om ej C. F. härigenom tagit ett ganska låpgt steg inom omfånget af ett jemkningssystem; och jemnkning är således nu af C. F. medgifven böra i lag kunna stadgas, då ovanligare fall förekomma. Hvad C. F. yttrar angående behofvet af ytterligare omdelning hvarje gång arfvingar sig emellan skifta jord eller då ett större hemman klyfves, så innefattar detta ett sådant missförstånd, att jag anser mig ej behöfva derom vidare yttra mig. Deremot medgifves, att då ett skifteslag förekom, der det fall inträffade som C. F. tänkt sig med Norrgården A, så kunde missförhållandet icke gerna hjelpas, utan genom jemnkning; men denna har ju C. F. sjelf medgifvit vara användbar; och mitt förslag har då den fördel, att man i tabellen har bvarje hemmanseller hemmandels omkrets för ögonen. I denna 2:dra punkt förekomma äfven följonde: Men som delningar i allmänhet, fastän blott vid pfråga om hägn och stängsel, icke lära kunna tillptädjas på så vacklande grunder, ehuru ofvananförpde tvenne alternativer ligga inom möjlighetens pgränsor, OCh synas höra tillundantagen af hvad som picke kan med någon visshet förutses, så böra de likväl vid första frågan om stängseldelningar ef. ter laga skifte tagas i sådan beräkning, hvarigenom ;det ena hemmanet, i och för sig sjelft, icke mer betungas än det andra, ehvad förändringar deruti ,sedan må uppstå eller icke. Jeg förmodar att C. F. icke med stora ord, utan med handling, i åskådliga längder och bredder och med deraf uppkommande ziffror, meddelar sitt arsanum åt allmänheten; och man skall då ej få se innat än gvadrater å den karta, som torde anses nödvändig att bifoga, för att med visshet förstå, vad som bör göras. 3:00 Må så vara att jag ty!er 6 6. i 41802 irs kongl. stängselförordning gänska orätt,. Jag örbigår för närvarande all undersökning härom; y som jag en gång i tryck sagt min tanka med ziffror, så måste den stå för min räkning tills vidare, och jag skall med förbindelse erkänna mig hafva orätt, när jag med ziffror och ej med ord, såsom Söre, örtug, spann, stång, hvartill man för ef