FTVULRIRIN UT ZC r — I Bondeståndels gårdagsplenum fortsattes diskussionen rörande den i sistlidne lördagsplenum föredragna kongl. propositionen om beskattningsväsendets, samt uppbördsoch redovisningsverkets förenkling. Diskussionen var särdeles liflig och långvarig; bland omkring 25 talare, Yyitrade sig blott trenne emot skatteregleringsförslagets första alternatif eller stattern:s utgörande i penningar och detta endast vilkorJigt, eller med förbehåll af uppsägningsrätt. Deremot yttrade sig många talare emot det andra alternativet, eller skatternas uigörande i spannmil och smör. Olaus Eriksson gjorde uti ett skriftligt anförande åtskilliga anmärkningar mot den kongl!. propositionen. Talaren an:åg stora, snart sagdt oöfverstigliga hinder möta den åsyftade reformen; åtminstone hvad Bohuslän vidkommer, ansåg tal. sig föranledd att -protestera mot åtskilliga punkter af den kongl. propositionen, hvilka voro af en så genomgripande natur, att de ej kunde -:med tysthet förbigås. Att öfverflytta häradsskrifvarens befattning på länsmannen ansåg tal. ganska olämpligt, och hvad tiden för uppbördsstämman vidkom, föreslog tal. dess framflyttning till Mars eller April, i stället för Februari. Johannes Andersson från Skaraborgs län yttrade sig med värma öfver behofvet om skatteväsendets förenkling, samt yrkade, att ståndet måtte stanna vid de af kommitterade föreslagna förste alternatif, eller skatternas utgörande i penningar, hvarigenom de prejerier kunde afskaffas, som nu göra allmogens skatter ännu mera tryckande än eljest vore fallet. Vill man ändamålet, så måste man äfven vilja medlet. Talaren hembar kommitterade sin erkänsla och tacksamhet för det nit och den omsorg, som blifvit nedlagd på förslaget, hvilket vittnade om lika stora insigter, som ett berömligt nit att bringa det svåra arbetet till ett godt slut, och sålunda gagna det aällmänna. Sven Heurlin ansåg skattejemkningskommittens förslag vara det största mästerstycke, som någon kommitt hittills frambragt. Förslaget om räntepersedlarnes förenkling kunde också sägas vara grundad på en mognad öfvertygelse: ty redan 1719 väcktes densamme, och har således behöft mer än ett och fjerdedels sekel att komma till den. punkt, der den nu befinner sig. Under 42 riksmöten har den varit föremål för ständernas öfverläggningar och torde derföre böra rekommenderas till det bästa, såsom enda medlet att förekomma de prejerier och missbruk, som i mansåldrar varit en följd afskatteväsendets inveckling och förbistring. Den kongl. propositionen går derpå ut, att lösrycka och sönderslita kommitterades arbete. Det är för ständerna en ovilkorlig pligt ätt tillse, det en allmän rättvisa lägges till grund för skattebördornes fördelning. Hittills hafva åboer i en och samma gård och under alldeles enahanda vilkor, icke sällan blifvit mycket olika beskattade; ja, det gifves exempel, att den ene stundom betalt dubbelt mot andra. Vi känna bäst jordbrukets tryckande bördor, och vill man göra rättelse, så måste missbruken uppryckas med roten och således inga lappverk antagas. . Jöns Månsson från Skåne talade för en efterhand skeende minskning af grundskatten, ehuru han sjelf tillhör en provins, der grundskatten utgår lindrigare än på många andra orter. Talaren föreslog kemmanstalsräntans totala afskaffande och biträdde för öfrigt kommitterades förslag. Per Nilsson förordade kommitterades förslag och beklagade, att Sverige i 200 år varit tryckt af ett eländigt och omenskligt beskattningssystem, hvars reformerande utgjort .en stående fråga vid hvarje riksdag alltsedan 4809 års ändrade statsskick. Om skatterna förvandlas i penningar hafva svenska allmogen derpå mycket att vinna, intet att förlora, och embetsmännen böra äfven dermed vara belåtna; ömsesidiga fördelar böra derföre göra intresset af denna skatteväsendets förenkling gemensamt. Sven Jonsson från Jemtland ansåg såsom en väsendtlig förenkling af skatteväsendet, om kronohemman kunde få skattemannarätt. Talaren ogiilade kommitterades andra alternatif, eller skatternas utgörande med spannmål och smör, som skulle föranleda till kronomagasiners anläggande i alla orter, hvaraf uppkomme py kostnad, i stället för lindring. Petter Persson, Sandstedt och Gabrielsson än: sågo för en förmån att få betata skatterna med natura prestationer. Andreas Bengtson lemnade bifall till kommitterades förslag, och klagade öfver de prejerier, som hittills ägt rum genom kasssering af lefvererad REDERI NYE EET NEN SNES AVR NAN