Aftonbladet – 12 januari 1848, sida 2

TRHVIL Hitta UPPv UME SJÄSVISeLLa HI FL es Ning. — Det från litografiska pressen nyligen utkomna porträtt al E. G. Geijer, grand-aigleformat, som efter m:ll Röbls ritning blifvit utfördt af J. Cardon, ådrar sig en förtjent appmärksamhet, såsom, i vår tanke, den mest lyckade afbildning man har af vår store hädansångne landsman under den sednare perioden af hans lefnad. Hans anlete nästan skiner af detta tyckets öfverjordiska behag, denna mildhet och ädelhet, som hos Geijer utgjorde en egenhet nästan utan like. Om arbetets finhet beböfva vi ej tala, då det utgått från hr Cardons hand. — Vi taga oss friheten att fästa allmänhetens uppmärksamhet vid den af br Davidson för i morgon afton annonserade Sjunde Maskerad-redouten i f. d; Kirsteinska huset. Denna redoute erbjuder älskare af en munter qväll flera nöjen än man vanligen för så billigt pris kan vänta sig. Redan det, att maskeraden skall föreställa en Marknadsafton under karnevalen i Venedig, har genom sjelfva titeln onekligen någoträtt appetissant. Man får se det ryktbara och vackra S:t Marcustorget i Venedig jemte den verldsbekanta Marcuskyrkan och Dogernas palats illuminerade. Sjelfva maskeraden skall visa en mängd eklärerade kutiker, och bondflickor, i italienska nationalkostymer, delgifva publiken de eleganta varor marknaden har att erbjuda. Man måste dessutom vara nyfiken att se de flere gamla bekanta, som annonsen tillkännagifver skola komma att på galeriet infinna sig för att åskåda karnevalen. Ny och modern dansmusik lärer vid tillfället låta höra sig. — Gårdagens soiråe i Davidsonskä lokalen var serdeles intressant. Glan-punkten i denna tillställniog var Haydns D-dur-qvartett, en bland dessa märkvärdiga kompositioner, i hvilka den konstrika utarbetningen så harmoniskt sammansmälter med den oskuldsfulla naivetet, hvarigenom Haydn på en gång är så älskvärd och så stor. Qvartettea gafs i hvarje afseende utmärkt väl. Bland öfriga nummer nämna vi Beriots violinkonsert i D-dur, utförd af hr Meyer med betydande virtuositet af en sannt musikalisk anda. Uti hr H. Berens sonat för piano och violin äro de i sig sjelfva ej egentligen nya motiverna genomförde uti en flytande, underhållande stil, i förening med ett ganska artistiskt arbete. Denna duo är, likasom flera andra af hr B:s kompositioner, publicerad : Hamburg. — I barcarollen för violoncell af S. Lee utmärkte sig hr Mollenhauer genom ett fint och behagligt spel. Dessutom hörde man af hi Mollenhauer ännu en violoncellpjes (fantasi a Kummer), samt af lirr Meyer och Berens en duo af Osborne och Beriot.