Aftonbladet – 11 januari 1848, sida 3

t , fo oo SST, oo TT RR TM BE . 1 oG litteraturens vida fält, för att numerr kanna oss fullt tillfredsställda utan af arbeten med stor talent. -Hr T. kan icke göra anspråk på att sättas vid sidan af en Walter Scot; men äfven med ringare pretention är en forfattare i den historiska remangenren värd att Jläsas. Berättelserna om slaget vid Swoldern, Olof I Tryggvesons död, och om drottning Thyra, hvarI med det hela afslutas, utgöra förtjenstfulla bidrag till skildringarne från det tidehvarf, då christendomen infördes i norder. RR Om Religionsfriheten i Förenta Staterna, at Robert Baird, med företal 2f doktor Aug. Neander, öfvers. Jönköping, hos J. Ssadvall, 1847, 219 sidd. stor 8:0, å 4 rdr bko. Vid betraktande af de minga besynnerliga Joch skefva föreställningar, som i Europa öfver hufvud, men i synnerhet i vårt kära fådernestand, af ganska begripliga orsaker, vilja göra Isig gällande rörande det religiösa tillståndet i Amer:kas fristater, måste det för hvarje sanIningsälskande kristendemsvän vara en ganska kärkommen företeelse att i bokhandeln se en bot, som kan sprida mera ljus öfver detta ämne. Såsom de betänkligheter man byser mot Förenta Staterna i detta afseende hufvudsakliIgen stödja sig på den i vissa ögon så förhatliga rel:gionsfriheien,, så förtjenar det att gå tili en påilitlig och god källa, för att efterforska förhållandet närmare. Robert Bairds kyrkohistoria är utan tvifvel en af de kallor, som i detta hänseende med stort skäl kunna rekommenderas; och då doktor Neander i Berlin, denna den lutherska I kyrkans pelare, hvars omdöme i the jogiska frågor äfven de mest orthodoxa i Sverige aldrig vågat gäfva, försett boken (i tysk öfversättning a! Brande:) med ett företal; så har allmänheten häruti en borgen om vissheten, att bär icke träffa några stötestenar mot trons renbet. Bairds arbete innefattar icke blott en kyrkohistoria, utan derjemte en kyrkosta!istik och underrättelse om det religiösa lifvet i Nordamerikas fristater. Den tyska öfversät!ningen, som utkom i Berlin 4844, är ett sammandrag, dock i två delar, om 600 sidor hvardera: Hellre än alt utgifva så mycket på en gångs, säger den svenska öfversättaren, har han valt att utsända arbetet i smärre häften, och skall det bero på den bevågenhet företaget kommer jatt röna, huru många häften på deita sätt böra följa på hvarandrav. Af doktor Neanders företal ser man, att han under sin personliga bekantskap med författaren (br Baird), för honom fattat en utmärkt aktning. Ju mera — (säger Neander) den unga, nya verlden, i hvilken allt ikläder sig så egendomliga former; ju svårare det är, att vinna en klar åskådning af alla dess förhållanden; ju sällsyntare och mindre tillgängliga de källor äro, som leda dertill, desto nyttigare blifver hr d:r Brandes företag, hvarigenom en bok, sammanskrifven af en väl underrättad amerikanare och innefattande en sådan öfversigt, införes bland den del af det tyska publikum (vi tillägga här med lika. skäl det svenska), som har lust att underrätta sig om sådana ämnen. Värdet af denna öfversättning upphöjes ännu mer derigenom, att hr d:r Brandes har för framställningen af de förhållanden och bändelser, som angä det religiösa lifvet i Förenta Staterna, begagnat några andra, ännu sednare utkomna, vigtiga och bland oss icke tillgängliga källor. Vinämna deribland i synnerhet ett lärorikt arbete af Daniel Rupp, 4844, ett verk som handlar om alla kyrkliga partier cch sekter i dessx länder, och i hvilket en andlig eller någon ansedd laikus ur hvar och en sekt sjelf afgifver berättelse om dentid.n Boken börjar med en faktisk och tillika retionens inflytelse på religionen och de förändringar, som deraf blefvo en följd. Förf. kommer straxt derefter in på det vigtiga kapitlet om söndringen mellan kyrka och stat, och visar, att denna icke tillvägabragtes genom unionens generalstyrelse eller någon akt af kongressen. En artikel i konstitutionen förbjuder vål kongressen att upphöja någon särskild religion till herrskande; men denna inskränkning ligger icke i konstitutionens ursprungliga redaktion, uten är en sednare tillkommen modifixation, så lydande: Kongressen skall icke stifta några lagar, som handla om införandet af en religion, eller som innefatta förbud mot fri utöfning af en sådan., Men härigenom äro icke regeringarre i de särskilda staterna förhindrade att utfärda sådana lagar. Det faktiska förhållandet har också varit, att herrskandet af vissa religioner (statsreligioner) ännu varade ett antal år i flere särskilda stater, sedan unionens allmänna konstitution red2n var antagen. Föreningen emellan kyrkan och verldsliga makter upphäfdes visserligen ganska snart i alla stater, der episkopatet varit rådande under kolonisationsperioden och tiden af föreningen med England. Upplösningen skedde, såsom förf. visar, genom beslut af de särskilda staternas lagstiftning, och först i Virginien. Den kongregationalistiska kyrkan i Nya England förblef deremot förenad med staten, som understödde kyrkan ännu länge efter revolutionen. Först 4833 upplöstes i Massachusetts det sista band af enhet mellan kyrka och stat. 2 (Forts.) ÄGER EN FÖRSAMLING ATT BEGÄRA DUGLIGA PRESTER? MÄRKVÄRDIG PRESTVALSFRÅGA. 6 AK JMG HA JET VA MT KRA I ST AA. EE. I PL JAN samma, och der i synnerhet framställningen om Svedenborgianismen är ganska intressant: ett märkvärdigt tecken i vår oroliga, aningsfulla! sonnerad framställning om amerikanska revolu