DET GÖTHISKKA KAPEL4AET. ) NOVELL ÅF ALEXANDRE DUMAS. SJETTE KAPITLET. Ett bud var förut afsändt till den vördiga abbedissan, så att den sjuke vid sia enkomst till klostret fann allt fårdigt till hans mottagande. Förelöparen blef naturligtvis på det noggrannaste utfrågad; men han kunde icke ge de unga damerna någon annan underrättelse än han sjelf fått — hin kände blot utgången af saken, hvilken deriganom zldeles icke förlorade Något af sitt hemlighetsfulla romantiska intres:e. Den unga grefven var i de unga nunnornas tycke den vackraste cca mest älskvärda romanhjelte de någonsin i sina drömmar föreställt sig. Doa Ferdinand blef icke aildeles sviken i de förhoppn ngar ban gjort sig om förändring i sitt lefnad:sitt. Genast lör:ta dagen blef dan otäcka hafresoppan förvandlad till en tunn buljong och derefter gaf man bonom en matsked sylt. Det var likväl icke allt. Efter sftonbönen blet en af de vackraste nunnorna införd til honom, för ait vaka hos honom under naiten. Kanske stred en sådan tolerans mot dep klosterliga strängbeien, men den stickars patienten var sannerligen så svag, att delta alldeles icke tycktes medföra någon fara. Följderna visade äfven, att abbedisssn Lkväl icke varit så oförsigtig; ty bur vicker den Llla sjukvakterskan än var, kunde patienten dock icke låta bli att sofva tungt och godt hela natten. Följande dagen befann han sig också bittre eter denna :sömna. Datta bestämde :bbedissan att fortfara med denna kur. Don Fordinand fick litet mer mat, oca om aftonen såg han ett nytt znsigte, ännu vackrere, om de! var möjligt. Den sjuke talte ett par minuter med henne och gjorde henne några komplimanger för henNes vackra snsigte; men smart gick sömnen af med segren öfver galanteriet, han vände näsan inåt Väggen och til!slöt ögonen, för att före nästa morgon åter icke öppna dem. Då den sårade med hvar dag befann sg bättre, fick han den tredje dagen något frikasså, SI A.B. 2 och 3.