Aftonbladet – 5 januari 1848, sida 2

särdsiorsvar, då tinieskeppstejatet skulle skärgaårdsörsvaret besörja. AÅilskare af sanning och rätt. BTOGKROBIA. Kgl. Maj:t bar till riddare af wasa-orden utvämt fullmäktigen i general-postdirektionens lanska sekreteriat i Köpenhamn W. B. Hjort, ch till riddare af svärds-orden, kaptenen i danka marinen H. E. Kreochel. — Handelsföreningen i Stockholm har hos A. M. gjort den framställning, att det i hanlelssamt fabriksoch handtverks-ordningarne örekommande uttrycket S:adens Kassax måtte, vad Stockholm beträffar, förklaras afse Borgerkapets, under dess bemedlingskommissions förvaltning ställda kassa. — Dagens morgontidningar berätta, såsom Dagbladet uppgifver utur Rheinund MoselZeitungn, att man i Tyskland återigen talar om prinsessan Louises förmälning med kronorinsen af Sverge, hertigen af Skåne, och tilägger att det vid prins Gustafs af Wasa sednaste närvaro vid (preussiska) hofvet, blifvit afsjordt, att hans enda dotter, prinsessan Carolina född den ö Aug. 4833) skall förmälas med konungens af Sverge och Norge amdra son, herigen af Upland, Frans Gustaf Oscar. Begge förmälningarne lära inom kort komma att ega rum. — Posttidningen meddelar ur en i Florens atkommande tidning La Patria nigra reflexioaer öfver konung Oscar I:s throntal vid riksdagens öppnande, hvilket varit i den tidningen öfversatt. La Patrias belåtenhet och nbje härvid är ett ytterligare bevis uppå, huru ofta de envåldsstyrda folkens fordringar alldeles icke äro öfverdrifna, och att det är både biligt och oklokt af deras styrelser, att icke uppfylla dem, i hvad de så lätt kunde förmå. Vi införe här den italienska artikeln: Då vi läste det i går allmängjorda Tal, hvilket Konungen af Sverige hållit till Rikets Ständer, kunde vi ej underlåta att utropa: Se der en sann faderlig regering, möjlig i det 49:de århundradet ! Vi se der folkets Ofverhufvud, efter att hafva nder det förflutna året sörjt för detsammas väl, Srutsett alla dess besof och upptänkt många förbättringar för framtiden, blygsamt komma att säga till sitt folk huru mycket Han har gjort, och huru mycket återstår att göra. Och han inbjuder det tillika till detta trogna, vördnadsfulla och verksamma biträde, som fria folk alltid egoa åt goda Konungar. Detta är, att af Staten bilda en familj; ty den Konungsliga myndigheten minskas aldrig, och röner ännu mindre någon motsägelse eller något motstånd, då den innehafver och med högsta klokhet och dygd utöfvar sina höga och nödvändiga företrädesrättigheter, icke för att göra intrång på, utan för att betrygga, folkets frihet; när den, såsom den naturligen måste vara, äfven är den högre makten i vishet, i godhet, i välgörenhet, när den, såsom den första och upphöjdaste delen i staten, icke har några afsigter, några intressen, några rättigheter stridande mot de öfriga delarnes, och då den bildar icke blott samhällets complement, utan utgör medelpunkten för dess lif, såsom skyddande dess frihet, och i förening med religionen och visheten, outtröttligen arbetande på hvarje sedlig och medborgerlig förkofran. Hvilken tröst för oss, att till och med Norden betrakta dessa skådespel! Må vi ej kalla Barbarer alla dem, som Romarne kallade så, utan blott dem, som fortfarit att vara det, och dem, hvilka handla såsom sådana. Må vi likaså litet, vi Latinarnes ädla ätt, förakta alla de Nordiska folkens institutioner. Dock redan af dessa rader finner man, huru högt vi värdera det regeringssätt, som Montesquieu sade sig bafva funnit i de Nordiska skogarne; och vår fulla öfvertygelse är, att detsamma på Italiens leende fält skall lemna en ännu lyckligare erfarenhet. Må vi äfven af Sverige lära oss, att vidtaga de försigtighetsmått, som Konungen af Ständerna fordrar till landets skyddande mot hungersnödens faror, hvarvid man med all omsorg bör komma behofvet och eländet till hjelp, utan att åsidosätta de Statshushållningens grundsatser, hvilkas nytta allmänt erkännes. Dock bör det ej vara svårt, att lösa detta problem i hvarje land, der den medborgerliga friheten bevaras oantastad. Och att se det löst af ett annat folk, som njuter af ett representativt styrelsesätt, skall för oss alltid blifva ett bevis, huru obestridligt detta styrelsesätt förmår lyckliggöra både Konung och Folk, och huru orättvist det är, att kalla alla Nordens Stater Barbariskar. —— — Presidenten i kgl. bergskollegium m. m. David von Schultzenheim afled i går e. m. kl. half 4, Friherren, som gjorde sin första bana i kgl. kabinettet för utrikes brefvexlingenp, innehade en längre tid hofkanslersbefattninger och var mycket använd under förra regimen till dess han slutligen erböll presidentplatsen i bergskollegium såsom en lugn reträtt. mmmme— .om——— — Dagbladet i dag inne! åller en öfverståtbållare-embetets kungörelse angående slagteribandteringens utöfvande i hufvudstaden, af förTKdamna atfudakn Dan unnhäfvar alla hittille utfär