Aftonbladet – 3 januari 1848, sida 2

Nee he rr VR rn brer AD RA AE RA er mönster och ritningar samt böcker och ändra inventarier för undervisningen, hvilket allt jemväl ir af den beskaffenhet, att det årligen måste med yo handlingar tillökas, för att följa slöjdens framteg utom 0ss. Kongl. Kommerskollegium och styrelsen för Techologiska Institutet, hvilka haft till sitt utlåtande frverlemnad den nyssnämde underdåniga skrifvelsen ned åtföljande förslag till lärotimmarnes i slöjdskoans utsträckning och fördelning, hafva, såsom deas denna motion i afskrifter åtföljande underdåniga krifvelser utvisa, båda förklarat, att de ansågo den vunderyssning Svenska Slöjdföreningen föranstaltat och för hvars ytterligare utvidgning föreningens direktion uti sin underdåniga ansökning begärt ett statsanslag af 6600 rdr bko vara af ganska stor vigt för svenska industriens utvidgande: och full;komnande, och att dess behof vitsordades af det pbetyddliga tillopp af elever, hvaraf Slöjdskolan alltifrån sin inrättning haft att fågna sig. Men dessa båda embetsverk anse äfven att De Fria Konsternas Akademi, som, såsom den afskrift jag bilägger af akademiens underdåniga skrifvelse visar, begärt 2000 rdr bko årligen i lönetillökning för sin lärarestat, skall dermed kunna åstadkomma ;en Handtverks-ritskola i förening med akademiens läroverk, och att der undervisning uti läroämnen paf likartad beskaffenhet med dem, hvilka skulle putgöra föremål för Slöjdskolans verksamhet med be;tydligt mindre uppoffring å det allmännas sida torde p;kunna beredas., Jag har noga genomgått alla de handlingar, som höra till ämnet, och det förslag De Fria Konsternas Akademi uppgjort. Det har förundrat mig, att se den akademien nu vilja inrätta en handtverksskola, såsom det synes mig med begagnande af den väckelse Svenska Slöjdföreningen genom sin omtanka och sina mödor för arbetarens bildning gifvit åt ämnet. Att på denna, för de Fria Konsternas Akademi alldeles främmande grund taga skäl till ett förnyadt anslag åt undervisning inom akademien, innan det sist erhållna statsanslaget blifvit så särdeles väl till sin nytta för undervisning redovisadt, finner jag mindre välbetänkt. Jeg är i tillfälle att kunna upplysa att, oaktadt all den nybyggnad akademien gjort, ljenliga lärosalar der alldeles saknas, och att Slöjdföreningen, som haft för sin skola upplåten den största lärosal som inom den gjorda nybyggnaden finnes, dock var nödsakad att flytta derifrån i brist af utrymme, och jemväl derföre att dagern föll till det mesta under ritborden, i följd af fönsternas felaktiga ställning. 200 elever kan akademien alldeles icke emottaga på en gång såsom undervisningen i slöjdskolan. fordrar, ty det fattas akademien rum dertill. Den vöfvertygelse direktionen för Technologiska Institutet säger sig icke kunna tveka att uttalan om en betydligt mindre kostnad för staten, i fall undervisningen åstadkommes vid Akademien för De Fria Konsterna, faller så ut, vid helt enkel behandling med multiplikation och devision, att då efter Slöjdföreningens arbetsordning och lärarestat det skulla blifva på året 7360 läraretimmar för 6600 rdr (föreståndarens och prestens aflöningar inberäknade), och endast 43 sk. för hvarje läraretimma; så skulle Akademien för de Fria Konsterna efier sin ingifne arbetsordning icke lemna på året mera än 4012 läraretimmar för 2000 rdr, d. v. s. hvarje läraretimma till 4 rdr 46 sk. 8 rst. Och dock ligger den betydligt mindre kostnaden för staten, efter Technologiska Institutets räkning, på akademiens sida, der det mera än dubbla priset på timmarne är. Med endast 1044 täraretimmar på året är det, dessutom omöjligt att sköta en daglig Slöjdskola för 200 elever. Direktionen för Technologiska Institutet anför ytterligare, såsom ett hinder för Slöjdföreningens Skolas verksnmhet, att handiverkslärlingar och gesäller i allmänhet under söknedagarne äro och måste vara sysselsatte på verkstäderne. Det synes i anledning deraf säkert, att nämnde direktion ej känner att, efter närvarande handtverksoch fabriksordning, det åligger, såsom jag redan anfört, fabriksoch handtverksidkare att faderligt vaka deröfver, att de hos dem antagne arbetare — tillhållas att flitigt besöka söndagsoch andra för fabriksoch handtverksarbetare afsedda läroanstalter. Vidare synes direktionen icke veta att, t. ex. i hela Frankrike, arbetare från verkstäderna besöka slöjdskolorna — wtom på söndagen — äfven på aftonen af alla de andra dagarne i veckan, och att i Köpenhamn sker sammaledes, desto säkrare som den föreslagna arbetsordningen för svenska slöjdföreningens skola är nästan en afskrift af arbetsordningen vid den Köpenhamnska. Men allra besynnrerligast blifver dock denna direktionens tnvändning emot slöjdföreningens skola, då äfver akademien för de fria konsterna skulle gifva undervisning på söcknedagarne, blott med den olikhet, att detta skulle ske alltid midt på dajarne, då slöjdskolan i stället hade för undervisningen valt isynnerhet de sena aftnarne, när arbetet i verkstäderna kan vara slut. Att fullfölja bevisen om det alldeles afviga i denna invändning, får jag nämva, att på söndagen, som arbetaren har alldeles ledig, skulle akademien för de fria konsterna gifva endast tvenne undervisningstimmar, men slöjdföreningensskola, deremot, Sju. Direktionen för Technologiska Institutet har ännu den sällsamma åsigt, att en fullt ut lika ändamålsenlig undervisning, skulle lemnas vid akademien för de fria konsterna, som vid slöjdskolan. Akademien skulle dock icke gifva annan undervisning efter den nya arbetsordningen, än den hon nu gifver, utan blott på flera undervisningstimmar; men nu kommer handtverksungdomen icke till akademien, der det dock icke betalas något för undervisningen, utan till slöjdskolan, der som betalas. Skälet lär vara: att icke en enda fackrimming för larbetaren göres vid akademien, ingen noggrannhet iakttages i teckning, icke ens rena linier; hvilket Idock allt är arbetarens behof. Derföre komma lakademiens egna elever till slöjdskolan, att lära sig rita rent. Aldrig har också akademien uppvisat en enda handlverksritning, eller mod:llering för handtverkare, gjord inom akademien. Slöjdskolan visade, redan efter första halfåret, icke andra än sådane; och dessa förträffliga och till mängd, såsom allmänheten känner. Detta är ock icke rimligtvis en konst-akademis befattning; och ingenstädes finnes heller, i andra länder, en handlt-, verksskola inflickad i en konst-akademi. Kommers-kollegium har, utom sitt instämmande i direktionens för Technologiska Institutet gjorda anmärkningar emot en slöjdföreningens skola, tilllagt en egen, bestående deri att kollegium anser, att som slöjdföreningen uteslutande består af enskilda personer, det under sådana förhållanden Ilärer för statsverket svårligen kunna beredas full säkerhet att de bidrag, som i förevarande afseende Iskomme att anvisas, blefve på ett ändamålsenligt ,lpsätt för skolundervisningens behöriga gång använ,lda, äfvensom utväg skulle saknas att hos vederbörande utkräfva den i motsatt fåll uppkommande Ibansvarsoch ersättningsskyldighet. Hade Kongl. :kommers-kollegium noga beträktat Kongl. Maj:ts ;nådiga Reglemente af den 7 April 4844 för navib gationsskolor, så hade kollegium af dess 2S funnit att den närmaste befattningen med och tillsynen