Aftonbladet – 23 december 1847, sida 2

reslagna sammanblandning af skolor efter gamla och nya systemet. Statsrådet Silfverstolpe ville besvara de mot den kungliga propositionen gjorda anmärkningarne, men hade trott sig finna det aldrig vara skäl att afgifva sådana svar, förrän vid föredragning af utskottets betänkande. Imedlertid ville tal. göra den rättelse, att konungen ej gillat hr statsrådets förslag till del gamla och nya läroverkens sammanslagning. Talaren ansåg dock för sin del den nya elementarskolans metod, ändrad i enlighet med den sednaste tidens modifikationer, vara den enda verkställbara. Hr Tersmeden besvarade hr von Hartmansdorffs anmärkning om origtigheten af uttrycket: ett obegränsadt antal lärjungars intagande i elementarskolan, dermed, att meningen endast kunnat vara: sålvidt skolans utrymme medgåfve. För öfrigt trodde han det ej vara omöjligt, att få hyra en lokal, der 200 lärjungar rymdes. Hr Tham, Wilh., instämde till det mesta med hrl. von Hartmansdorff, hvars föreslagna sätt vore enda medlet att lösa frågan om hvilken undervisning som är bäst, och den han önskade snart måtte genom ständernas försorg blifva pröfvad. Dertill vore nu också mer hopp än förr. Samtlige lärarne vid den största läroanstalten i talarens stift (Strengnäs), med 2350 lärjungar, hade samtyckt att förändra skolan till likhet; med nya elementarskolan. Han l ville lemna åt framtidens afgörande, om icke enl. förmedling af den gamla och nya lärometoden vore bäst. — Talaren hade tvenne anmärkningar att gö. ra, den ena, att om den förhöjda tjenstårsberäkningen upphör för prester, som äro skollärare, bör kyrL kan tryggas för förlust af kunskaper; den andra, att !c skollärare-seminarier borde inrättas, t. ex. i Upsalale och Lund, äfven för lärdomsskolor. 1 Då statsutskottets i går nämnda betänkanden, JM f 3, 4 och 3, föredrogos, yttrade sig h. exe. grefve I, I ( 4 K j Posse, friherrarne Peyron och Gyllengranat, hrr von Troil, S. G., och Lefrån samt friherre Palmstjerna, för bifall till utskottets förslag, emedan de arbeten, hvartill de af utskottet tillstyrkta summor skulle användas, icke utan skada kunde afbrytas; men de ogillade utskottets sätt att icke taga de af Kongl. Maj:t begärda anslagen i deras helhet under pröfning, utan blott tillstyrka de för 5 månader nödiga anslagen. Mot hr Cederschiölds motion, angående en omfattande förändring af rikets fattigvård, uppträdde! hr von Hartmansdorff och grefve Anckarsvärd med anmärkningar. Den sednare ansåg hr C:s förslag både komma att medföra för stor kostnad och göra landshöfdingarne för stort besvär. Motionären deremot trodde, att fattigvården, efter hans förslag, skulle blifva mindre betungande, och isynnerhet bördan jemnare fördelad mellan rikare och fattigare socknar, än nu är fallet, samt att landshöfdingeembetena skulle finna sig befriade från mycken skriftvexling och mycket processande, om hans motion ginge igenom. Aftonens plenum upptogs uteslutande af motisners uppläsning, bland hvilka voro åtskilliga vidtomfattande af friberre Cederström, Jacob, angående bevillningens grunder, folkskolornas utvidgande, kolonisation af fångar i Lappland, samt förändrad fattigvårdsoch näringslagstiftning. Hr Bruce föreslog våra gamla linieskepps användande till fängelser för fångar af båda könen — dock på skiljda fartyg, tillade motionären. Hr Ridderstad väckte motion om i riket födde judars och deras afkomlingars lika rättigheter med öfriga medborgare. Förteckning öfver de väckta motionerna skall en annan dag meddelas. — Hos Presteståndet har i dag som i går mesta tiden upptagits af nya motioners läsning. En diskussion föreföll i gårdagens plenum, i anledning af statsutskottets memorial JE 3, om användandet af de å anslagen till cellfängelserna uppkomna reservationsmedel; memorialet bifölls. De i dag till riksstånden öfverlemnade kongl. propositioner blefvo af presteståndet genast remitterade. — Hos Borgareståndet föranledde stats-utskottets utlåtande J4 3, i fråga om användandet af de å anslegen till uppförande af cellfängelser uppkomna reservationer, någon diskussion. Aterremiss yrkades af hrr Wahlund, Hörnstein, Winge, Norin, Agrell. Man anmärkte mot betänkandet, att de till fängelsebyggnader vid föregående riksdagar beviljade medel borde så fördelas mellan ransaknings-, stadsoch länsfängelser, som ifrån början blifvit bestämdt. Betänkandet åter försvarades af herrar Schartau, Kock, Muren, Tham och Lagergren. Det blefve en följd, att om man reserverade de för ransaknings-fängelser afsedde medel, måste nya beviljas till fortsättande sf de påbörjade länsfängelserne. Det vore visserligen sannt, att icke tillräckligt skäl för beviljandet af anslag kunde sökas deruti, att påbörjade byggnader miste fortsättas; men byggandet af nya länsfängelser hade varit af behofvet högt påkalladt, i anseende till det släta tillstånd, hvaruti de gamle sig befunnit. Länsfångelserne kunde äfven användas såsom ransakningsfängelser, och desse sednare kunde dessutom först då byggas, sedan de nya domsagornas områden blifvit bestämde. Utlåtandet bifölls med en rösts pluralitet. Samma utskotts utlåtande JM 4, rörande medels anvisande till topografiska korpsens arbeten, samt fortsättning af de pågående fästningsbyggnaderne under nästkommande år, bifölls. Likaså betänkandet MM 53, om anslag för nya dockbyggnadens i Carlskrona fuilbordan, samt förändring af flintlåsgevär till gevär med slagkrutsantändning. Memorialen N:ris 6—8, angående riksdagskostnader, aflöning m. m., biföllos. Motionsfloden fortfor. Plenum fortsättes i eftermiddag. I -pl AA DD Sa el PF pe ee AA ASA AA ÖL VA OA MA -—PR RH AA KK DO SM REVY AF LANDSORTSPRESSEN. Från landsorterna förljudes att opinionen allee AMA dd mA ABA mM GÖ ee