Aftonbladet – 17 december 1847, sida 2

det följaktligen varit utdelarr.e3 cvilkorliga skyldighet att lemna såväl det ena, söm det andra. ull både prenumeranter och köpare af lösa numror, samt det intresserar förläggaren ej min dre än läsarne, art ordning vid utdelnincen må iakttagas, så bebagade insändaren, eller andra. som Ll:ka med honom kunde hafva skäl till klasn I omförmalde hässsende, i händelse felande supplersent icke, osktadt förnyad begäran, ersålies på utdelaingsstället, å tryckeritontoret benäget uppgifv2, å hvilket eller hvilka utdelningsställen försummelse ivträffst. — Vi tage oss friheten att fästa läsarens serstulia uppmä ksambet på den korrespundensariikel från Berlin, som finne: inörd i detta blad för i går och i förrgår. De som tilläfventyrs icke bat ullfälle ati postdaglgen foj med tidningsrnas refer: ripg af de utländska posternas innehåll, finna i nämnde bref en kort och klar frarsstilining af ställningar och försållanden inom det Schw :zska republ kförbundet, sam under de sista mån:derna utgiort cenen för så bfliga politiska rörelser, hvilka satt de stora kabinelterna så många myror : bufsudet. De upplysningar, ifrågavarande korr-spondensart:kel inn-bå!ler, skola också försätta läsaren i tillfalle att med en lätiare öfversigt öfser det hela bedöma hvad sem hädavefter komreer alt tilldraga sig i afseende på de Sci weiziska offårernas slutliga utredning, och hvaraf kanhinda det vä-end:Igaste ännu återstår. Sam bekant är utgjorde den så kallad: nonin:es ventionsri nciven en afdesora grundsatser, som år 4830 proklamerades såsom en frukt af den nya sakerzas ordo pg, hvidken der inträdde eller skulle inträda i följd sf Julirevolutionen. Denna princip, som icke vill säga annat, än att erfänna hvsrja lands rättighet ait ordna sina inre angelägenbeter utan någon inblacdning af u:lärdska makter, synes vid första påseendet innefatta ingenting annat, än hvad som ligger i sekens natur, och så är det visserligen. Men det är liaväl bekant, att den väckte den största förskräckelse his de stor. makterna, emsdan Frankrike tillika förbord sig att beskydda dess upprätthållande, ty ei sådant be-kydd åt folkxrau.en ceh nationernas integritet botade i sjel:va verket att vända allde!es upp och ned på den gamla kabinetispobtiken, som egen!iigea just gått ut på motsatsen, och skulle undandraga diplomatien hela dess förnämsta operationsbas då den-amma icke längre i furstarnas intresse kunde få efter bebag förordna om hvarje af de mindre staternas inre författningar, hverull den aldrig drag:t i betänkande att älven använda yttre våld. I början tillämpades äfven denoa noniaterventionsprincp vid ett par tillfällen, men snart tog det dynastiska intresset örverbanden hos Fransmönnens konung, cch sedermera alitfrin hr Guizots tillträde till regeringen bar man sett Frankrike göra ett med de öfriga makterna, så långt som des; regering vågat utan ait gå allfer .ayecket bröstgänges cmot allmänna tänstesättet. Iinedlertid är. vinu sersk.lat derföre nyfikne att se hvad rull Frarkrike hädan fier skall spela i sfseeude på Scuwe.z, att det sannolikt oväntade uppdagandet af de bemliga understöd, som den Gu zatska ministeren leocnat jesuigartiet och söndringsförbuadet, redan enbg! hvad man kan se af tidningarna, väckt en säådan storm af ovilja bos Fr:nsmännen i allmänber, hvilka icke älska relg:onsförtryck eller medeltidsgrundsatser, att denna ovilja knappt kan blifva större utan äfventyr att leda till en katastrof; och det. kan derföre vara en möjligbet att Franska regeringen här blir af detta allmänna tä kesätts makt tvungen att, mot sin vilja, upprättbålla noninterventionsprincipen i afseende på Schweiz. I sammenbang härmed förtjenar omnämnas en ganska kuriös underrättelse, sim vi med förra posten erhöllo från en korrecpondeni i H:mburg, men hvars tillförlitlighet vi icke kunna vidare garantera. Läseren erinrar sig nemliger att bland de byten, som edsförbundets troppar gjorde i Freiburg, var äfven ett digert register öfver Jesuiternes agenter ialla främmande länder. Nu berättas ryktesvis i-det ifrågavarande brefvet, att denna händelse skall hafva väckt på flera håll en så stor oro, att stora ansträngningar göras för att förekomma publicerande!t af nämnda register, emedan personer af största betydenhet derigenom skulle blifva komprometterade. Tänk om möjligen en sådan omständighet kunde lemna ett medel i edsförbundesregeringens band, att hålla de stora makterna cch deras ministrar i schack och ati värja andet emot yitre våldsåtgärder. —— np -ooo I stöllet för Ystads nya tidning, ankom med deagens post prospekt till en ny t doing: Skånska Telegrafen, som kommer att utgifvas