Aftonbladet – 17 december 1847, sida 1

SAUCHUAEL 201s I1e LOMIC a BnVvIL tl ecs ofcbundets president och presidenten för söndringsförbundets krigsråd, innehållande de stora makternas bemedlingsbeslut, framställer fyra vilkor, sisom grunder för försoningen, nemtiigen: 4) att hos pifven begära jesuiternas återkallande, hvilka då skola få ersättning för sin förlorade gendom; 2) edsförbundets .riksdag stadfäster sin förra förkl:ring, att icke ingripa i kantonernas sjelfsändighet eller suveränitet, samt att skydda mot friskarornas infall och aldrig förändra någon artikel i föreningsfördraget, utan alla förbundskantosern:s bifall; 3) söndringsförbundet skall då genast upplösa sig, och 4) så snart jesuitfrågan är löst, skola begge partierna förafskeda sina armåer. Emedlertid berättas, alt England Jåtit i en särskild not tillkännagifva, att det nu, sedan saken blifvit afgjor!, icke påyrkar dessa grunder, utan lemnar åt edsörbundet att i stadgad ordning afgöra siva angeligenheter med de underkastade kantonerna. Så vida Sardinien, Bäjern, Baden m. fl. icke göra något steg för att afstänga handelsgemenskapen med Schweiz, anses alla Frankrikes och Ö terrikes hotelser vara af ingen vigt. Ödet vill, att Krakauska inkräktningen spökar; ty då man nu yrkar Wienska traktatens belgd i fråg: om Schweiz, framställes denna traktats redan skedda kränkniog såsom skäl att ej mera anse den bindande. ; Hertigen af Broglie vill lemna sin diplomatiska befattning i London. Man nämner hr de Barante som hans efterträdare och i samband dermed ett stort ombyte inom franska legationerna. BELGIEN. Den stora belgisk-fransvsk-tyska jernväzskonferensen hada börjat i Brässel d. 7 dennes, och direktören för belgiska jernvägarn2, hr Mesui, hade blifvit vald till ordförande. NEDERLÄNDERNA. Sedan huset C. de Bruyn et Sons kreditorer medgifvit det moratorium, som blifvit begärdt, bar äfven domstolen samtyckt derti!l. Efter att nära en million fordringar ansetts såsom osäkre, gå ändock öfverskotten af fistigzheterna, sockerförråden och gasfabriken vida utöfver en million gulden. STORBRITANNIEN. Lord Palmerston har officielt förklarat i underhuset, att frågan om Englands bemedling ji Schwez förfallit, sedan inbördes kriget der redan blifvit bragt till slut. Uaderhuset sysselsatte sig med debatten om tvångsbillen för Irland. Enligt sednaste veckorapport från engelska banken, hade dess förråd af ädla metaller ökats med 3413 986 , och utgjorde för närvarande 10,532,913 . Man beräknade att det i Jannari skulle stiga till 42,000,000. Från fabriksdistrikten börja underrättelserna nu att lyda något bättre. I Manchester hade flere fabriker åter börjat arbeta, så att 2300 personer mera varit sysselsatte den sednaste veckan, än den föregående. 1 Ashton troddes alla fabriker komma i gång inom 8 dagar, och i Old Oldham och Stockport hade antalet af fabriker, som gåfvo full sysselsättning åt arbetarne, sedan d. 135 Oktober tredubblats. Fabrikanterne skola i allmänhet bafva erhiållit ganska ansenliga beställningar. Enligt underrättelser från Nordamerika, emotsåg man med full visshet ett fall i bomullspriserne. Vid universitetet i Oxford hade en sammankomst blifvit beramad, för att besluta en petition till parlamentet, emot judarnas inträde såsom ledamöter i underhuset. Den af drottningen hos domkapitlet i York rekommenderade d:r Musgrave hade d. 4 dennes blifvit vald till erkebiskop derstädes. TYSKLAND. Uaderrättelserna med denna post från Cassel gifva mycken anledning till den förmodan, att den nye kurfursten verkligen umgås med planen till något vålisamt steg emot statsförattningen. Han sammandrager trupper tilll; 1asse!, och har låtit dem svärja sig trohetsed, ls an stt ringaste fråga dervid varit att besvärja !! srundlagen. Ännu d. 4 dennes hade han ej! emnat företräde åt den deputation af ständer1, som redan flera dagar förut begärt att få, il honom öfverlemna ständernas kondoleansa-; Iress; och den revers som hsn, enligt grundagen, skulle utfärda vid sitt anträde till regeivgen, med löfte att styra enligt densamma, ade ännu ej blifvit afgifven. Memoirer skola vafva blifvit sflåtna till hofven i Wien och? Berlin, i hvilka kurfursten söker bevisa, att ans fader icke varit berättigad att bevilja den, 1 varande grundlagen. Man säger att: det; kall vara kurfurstens afsigt att införa ståndsHessen sitter representationen på en endalf ammare), inskränka beskattningsrätten och åerförena statsförmögenheten med de kurfurstga lideikommissgodsen. Myndigheterne hafva edan fått befallnirg att icke längre skrifva: statsdomäner, utan: kurfurstliga domänerp. fi Jet sades allmänt i Cassel, att dessa kurfurtens planer egentligen utgått från Köpenharan ch S:t Petersburg. isfva uttryckt sin förväntan, att allt måtte förfra en statu quo. En af kurfurstens ministrar, def för inr ä-lv endern2, hr Koch, har tagit afsked, hvilkets rses för ett tecken, att något är å färde, hvarle ill han ieke vill medverka! ä osten om kammarens förklaring, att ingen Dy d på grundlagen behöfde af kurfursten aflägsas, emedan han redan en gång besvurit den, vÖr nämnas, att kammaren på samma gingåv örklarat, att den ej heller behöfde aflägga nåson ny hbyllninesed åt kurfarsten.