Aftonbladet – 15 december 1847, sida 2

Olivarez (som förut): Nej senjor, min tanka är .... Konungen (stiger upp): Nej, jag vill hellre inte veta derom. Gå och gör hvad du ärnar, men fort. Olivarez: Men senjor, jag måste lemna slottet, och i det fallet kan jag inte öfverraska vår hemlighetsfulle riddare i trädgården. Konungen: Nå, det ska jag åta mig. Jag har i alla fall behof af att andas frisk luft här ute på terrassen. Det är ju der, som den okända damen plär visa sig? Olivarez: Det är åtminstone der Riubos trott sig se henne. Konungen: Godt, skynda då, ty jag har inte mer någon förevändning att hålla h (Olivarez går.) FEMTE SCENEN. KONUNGEN. ALBUQUERQUE. Albuquerque (stiger upp): Ers majestät, jag har slutat. Konungen: Huru, endast tie rader? Albuquerque: De bästa planerna, senjor, äro inte alltid de längsta. Konungen: Det är sant, hertig, stora statsmän ä ofta märkvärdigt koncist .. Tio rader!..;. Det är bra; jag skall läsa dem här nite-i galleriet, och sedan säga dig min tanka derom. Albuquerque: Men det är ju natt, senjor! Konungen: Åh, det är det aldra vackraste månsken. (börjar läsa): Portugal kan, enligt min tanka, icke räddas på annat sätt än genom hans majestäts vistande der en längre tid (talar): Det här är ganska tydligt och det förstår jag. Nu ska jag se på det öfriga. Vänta mig här så länge: (Han går ut genont fonden igenom galleriet och sedan på balkongen.) Albuquerque (ensam): Väntå honom här! Det är tydligt att någonting förestår mig, Men hvad? Vi få väl se — (Forts.t gyer) ,