hjelpa, att mitt vicekonungadöme Portugal ligger långt ifrån mig. Albuquerque: Nej, men ers majestät kan sjelf närma sig det. Konungen: Menar du att det vore nyttigt, om jag gjorde en resa till Lisabon? (stiger upp.) Albuquerque: Det är min underdåniga tanka, senjor. Konungen: Med ett ord::du vill att jag ska bege: mig till Portugal? Albuquerque: Senjor, Jag önskar se er öfver allt, der det för er finns ära att skörda och stater att bibehålla. Konungen: Men jag inser inte rätt tydligt bvartill. min närvaro der skulle tjena? Albuquerque: Den skulle till en början vederlägga deras föregifvande, som påstå, att ni är. liknöjd för de goda köpmännens i Lisabon intresse. Ers majestät skulle kalla till sig det goda folket, tilltala två eller tre med -deras namn och de skulle bli förtjusta deröfver. Olivarez (kommer in genom första sidodörren till höger; afsides): Albuquerque här! Albuquerque: Se, här är just vår förste minister, som jag förmodar ska bli-af min tanka. FJERDE SCENEN. KONUNGEN. ALBUQUERQUE. OLIVAREZ; Konungen (afsides): Olivares! Gudskelof! (Högt): Vet du väl, Olivarez, hvad Albuquerque råder mig till? Han vill skicka mig till Portugal och det nu genast. Olivarez: Och hvad tänker ers majestät derom? Konungen: Hm, jag vet inte just rätt ,... Hertigen här har anfört ganska giltiga skäl, och har sagt mig åtskilligt, som väl tål att tänka: på. Min bästa hertig, för att fästa allt det der i mitt minne; ber jag. dig sätta opp det på papperet i form af en plan. Det behöfs bara, några rader. Albuquerque: Men jag försäkrar ers majestät, jag har endast några ytliga ider om frågan.