— LA A222v8r Sidonia: Åh, det är omöjligt. (Lutar sig med ömhet mot hans arm): Skulle det behaga er, om jag återvände till Herrera? Albuquerque (likaledes): Mig behagar det att ni blir qvar der jag är. Sidonia : Tack, bästa hertig, och nu farväll Albuquerque: Jag hår i sanning skäl att vara nöjd med min dag. Sidonia: Det tror jag nog, när man har förjagat en kung och låtit en drottning vänta. (Går ut åt höger.) SJUNDE SCENEN, ALBUQUERQUE (ensam): Att på en gång beskydda sin bustru mot en konungs kärlek och sin vän emot en drottnings, är verkligen ingen lätt sak; men med Guds bjelp skall det gå för sig, hoppas jag. Men låt oss nu begagna den stunds ledighet deras majestäter lemna mig, för att se efter hvad den här plånboken innehåller, som jag hitta itrappan; den tillhör visst någon af hofvet, Intet namn, inte en gång några initialer, som antyda egaren, ty i:det fallet skulle jag återlemna den orörd. Jag måste väl då öppna den. Åh; den tillhör visst någon tänkare af profession, ty der är mycket skrifvet. (Läser): I dag, den 6 Maj 4641, begafl.sig komungen till kyrkan del Carmen, under förevändning att der förrätta. sin andakt; men kyrkdörrarna stängdes efter honom. Nu gick han ut genom sakristians dörr, salte sig i en vagn utan vapen eller livrÅ och for dermed till grefvinnan Miradores, hvars man befinner sig på en pilgrimsfärd till San Jago de :Compostella. (Talar): Det der var verkligen kuriöst; men vidare (läser): Efter en timmas förlopp återvände konungen till sakristian och gick straxt derpå ut genom kyrkans port, läsande på sitt radband. Hans majestät hade nu förrättat sin andakt.; (Talar): Egaren till den här plånboken är min själ en upp(Forts. i dagens supplement.)