FRANERIKE. Ifrån Toulon skrifves under den 22 Nov., att franska Medelhafseskadern helt oförmodadt den föregående dagen återkommit till redden, ifrån Italienska kusterna, dit den engelska Medelbafsflottan, som i all tysthet blifvit högst betydligt förstärkt, i stället redan ankommit. Denna eskaders återkomst, bestående af 4 tredäckare, 4 fregatt, 5 ångfregatter och en ångkorvett, och under prinsens af Joinvilles eget befäl, var så mycket mer oväntad, som den nyss blifvit utrustad med alla behof. I Paris visste man att en uppmaning hade blifvit afsänd till Edsförbundets general, undertecknad å franska, österrikiska och preussiska hofvens vägnar, att upphöra med krigsföretagen, då de främmande makterna åtagit sig stridens fredliga lösning; men man var förvissad att Dufours svar skulle blifva en hänvisning till Edsförbundets lagliga regering, och man kunde ej begripa hvad de stora makterna nu ville uträtta med sin kongress,sedan segren afgjort striden. Också skall engelska regeringen låtit genom en kurir uppmana Edsförbundet att begagna sig af sin styrka för att göra slut på söndringsförbundets förehafvanden och all intervention obehöflig. Journal des Debats, hätska artiklar mot Schweiz väcka numera ingen vrede, utan bara förakt och medlidande. Hr de Varennes har bagärt endtledigande från sin ministerplats i Lissabon och hr de: Gläcksberg, nu i Madrid, lärer få bans plats. Schweiziska sändebudet i Paris, hr von Tschann, hade aflidit. Ifrån Algier berättas, att höfdingarne i provinsen Constantin och ett sändebud från beyen i Tunis hafva sändt helsningar till hertigen af Aumale såsom vicekonung i Algier. — Med tillstånd af erkebiskopen i Algier bade dervarande Italienare hållit en sorgefest för de i Neapel dödade frihetsmartyrerna, och ett te Deum för Pii IX reformer. Polska litterära sällskapet under furst Zartoriski och det demokratiska polska sällskapet i Athenzum hade i Paris hållit en minnesfest af polska uppresningen den 29 Nov. 1830. ; !STORBRITANNIEN. I Underhusets session d. 29 November framlade inrikesministern sir George Grey ministerens förslag i afseende på de åtgärder, som borde vidtagas: för lugnets återställande och upprätthållande i vissa trakter af Irland, eller den s. k. tvångsbillen för detta land. Denna bill omfattar icke denna gången hela Irland, utan blott de delar: deraf, der lugnet varit mest stördt och brotten djerfvast visat sig. Ministern började med en längre berättelse öfver Irlands kriminal-statistik, af hvilken inhemtades, att antalet af förbrytelser i vissa delar af landet väl tilltagit under de första 40 månaderne; af innevarande år; jemförda med samma månader 4846; men att, då man tog förbållandet på det hela i landet uti betraktande, så hade brotten under denna tid minskats med fullt en tredjedel. En tvångsbill för hela Irland vore således, såsom nyss nämndes, ej nödvän dig; men i vissa delar af landet funnos hemliga förbund, hvilka satte så väl menniskolif, som egendom :i stor fara: Det vore regeringens pligt, att icke tåla fortfarandet af en -sådan olycklig sakernas ställning. Ministern delade de förbrytelser, som under de sista månaderne blifvit begångne i de oroliga distrikten, d. v.s. hufvudsakligen i grefskapen Clare, Limerick och Tipperary, i fyra klasser, och gjorde en jemförelse emellan antalet af dessa förbrytelser under månaderna Maj, till Oktober 4846, och under samma månader innevarande år. Deraf visade sig, att morden varit under hvardera tidpunkten 68 och 96; mordförsök 55 och 446; rån af vapen 207 sich 35530, samt slutligen mordbrandsanläggningar 34 och 446. Förbrytelserna håde varit rigtade emot alla klasser af jordägare, utan undantag, och begingos icke blott i nattens mörker, utan icke sällan midt på ljusa dagen; och hade redan så uppskrämt folket, att ingen, utom polisen, vågade slå efter mördarne. De åtgärder, ministern föreslog, voro hufvudsakligen följande: ; Vice Konungen i Irland skulle autoriseras, att genom en proklamation kunna sätta hvarje oroligt distrikt, der han ansåg sådant nödigt, under de undantagslagar, som denna bill skulle bestämma. Dessa undantagslagar anbefallde förstärkning af den väpnade polisen i ett dylikt distrikt, och på de s bekostndd (polisdepoten i Dublin skulle för detta ändamål bringas till 600 man); vidare skulle begagnandet af skjutgevär i ett oroligt distrikt förbjudas vid fängelsestraff, och myndigheterna äga rättighet, att ho3 misstänkta personer anställa visitation efter dylika vapen. Att få hafva vapen i sitt hus Sillonia (brydd): Hertig...