Aftonbladet – 9 december 1847, sida 2

— Till komplettering af noti-en om Bonde-) ståndets gårdagsplena, få vi nämna följande: I förmiddsgsplenum föredrogos Kongl. Möojus följande propositioner: i fråga om utredning af förhållandet med utsockne frälsejordens i Halland roteringsskyldighet, samt lindring uti ifrågavarande rotering; ang. åtgärder för beböfvandes undsättnirg i missvextår och dermed gemenskap egande frågor; i anledning af vid sednaste riksdag gjord begäran om utredning af skogsplanteringskassens inkomster och utgitter, och ang. särskild frzmställning i fråga om vården och tillsynen å samt husbå!lningen med häradsallmänningarne, hvilka begärdes på bordet; ssmt med förslag till färordning ang. handel-boks vitsord; ang. befrielse för de vid K. M:ts beskickningar å utrikes orter anställde embetsoch tjenstemän från bevillning å den del af deras aflöning, som utsf norska statens medel bestås; 2ng. sikerbetsbandlingar för det till hamnanlöggningens i Götheborg fullbordande beviljade lån, cch ang. understöd af allmänna medel för tullstatens enskilda pensionsinrättning; bvika remitterades till vederbörliga utskott, den sistnämnde med den af Nils Strindlund från Westernorrland gjorda anmärkning, att, så vida under de i den Kongl. propositionen omnämnde embetsoch tjenstemän jemväl inbegrepos sådene, som å andra ställen åtnjöto persion, han ansåg staten icke böra bidraga till deras pensionersnde jemväl såsom tulltjenstemän. : Äfven förekommo eit par nådiga skrifvelser, hvaribland med motiverna för afslag å åtskillige v:d sista riksdagen föreslagne lagförändringar. Eftermiddagens plenum upptogs med läsningen af inkomna motioner ang. skjutslegans förhöjande, samt åtskilliga förändringar i skjutsväsendet i öfrigt, uppgående motionernes antal, itberäknade nu afgifne skriftliga och muntliga snföranden i ämnet, till några och trettio. Muntiligen yttrade sig Erik Pebrsson från Gefleborgs lön, Sven Heurlin m. fl., erinrande den sistnämnde, huru:om vid begärda löneförhöjningar och dylikt ständigt åberopas: ndet är andra tider nu, än förr, bvilket han med skäl snsåg bäst tillämpligt å ifrågavarande fråga