Aftonbladet – 9 december 1847, sida 2

(Leers eller 1I01115cCiS5 IOittLleuat. Vi hafve nu genomgått den historiska delen af artikeln och skole i det påföljande tillse om det står bättre till med hr öfverstelöjtnantens påståenden angående den financiella delen eller de relativa kostnaderna af de stående armcerna i Europa och milisen i Förenta Staterna. ALA (Forts. föl;er.) — Vi finna att tidningen Tiden söker försvara sin ar oss anmärkta skamliga partiskhet i afseende på Schweiziska angelägenheterna dermed, att den hemtat en del af de vanställande uppgifterna och berättelserna ur Londonbladet the Times, hvars austtoritet förmodligen skall tjena att såsom ett slags testudo betäcza T:dens återtåg. I anledning häraf tillåte vi oss fista uppmärksamheten dergå, att the Times är nogsamt bekant för det korakterslösaste blad i England, som ofta skiftar opiaioner flere gånger om året, och alt nästan alla de öfriga tidningarna )?) hög grad ogillat dess försvar för söndringsförbundet i Schweiz. Mo:ning Chroniele, Dsily N.ws, Morning Advertiser, the Sun, the Giose, the Economist, the Examiner, the Spectator, m. fl., med ett ord alla de anseddaste blad ha med djup ovilja bemött the Times förfarande i denna sak, hviltet visat sig af citerade uidrag, meddelade i de tidningar, hvertill vi hafva tillgång. Såsom ett prof meddela vi ett sidant utdrag, om jemväl i öfrigt ej sakvar intresse till belysande :f de sednire händelserna: Den Schweiziska landtdagen och regeringen, heter det, phafva visat sig fullt istånd, att uta: mycken förstöring af hf eller egendom hämma den munkuppresning, som haft sin upprinnelse ifrån några få okunniga och ouppfostrade Schwoisare, understödda af råd och uppmuntrirgsr från Frankrikes och Österrikes regeringar. Majoriteten af den Schwwmziska riksdagen består af män af moderata opiniorer cch som icke äro intagna af något sekthat eller bigotteri i religionssaker. De katholska posscssionaterne och fabriksigarne i S:t Gallen, Glaris och Tessin, bafva sändt liberala deputerade till 1-nd dagen, lika väl som protestinterne i Zäricb. Hvaje bandliog af landtdagen utvisar, att den varit ledd af moderata min af båda dessa trosläror. Och oaktadt de skamlösa och lögnaktiga försöken i ihe Times: och Debats, bida ursinniga att försvara jesuiternas och den borgerliga och religiösa despotismens sak; oaktadt ceras försök att nedsälta den 1-berala landtdagen, skall den förenade moderstioxen och kraften hos landets lagliga regering bebilla öfverhanden. Fieiburg bar gifvit sig med blott en cbetydlig skymt af motstind — ctt tydligt bevis, att den skenbara gensträfvighet, som framkallade kriget, icke utgick från något förtroende hos jesuiternes anhängare, vare sig till sin sak eller sin styrka, utan ifrån den förtröstan man hade ingifvit dem till understödet af utländska intriger. Nu sedan söndringsförbundets general till sin bestörtning helt och hållet misslyckades försöket att få katholikerna i Aargau att resa sig till bans förmån, får msn höra den jesuitiske Times och dess parti ropa på intervention. Ned med protestanterne! krossa de liberala med Franska soldater och Österrikiska b-jonetter! Sådana rop upphäfver en af Londons ledande jurnaler, hvilken påstår sig vara en bulvudorgan för Engelsmäns tänkesäti! Kriget kan redan anses vara vid sitt slut, och medan Frankrike och Österrike blåste pi motståndets låga, har denna låga blivit qväfd i sjelfva dårskapen och svagheten hos dem som upptärde densamma. Iskan öfverlefver Lkväl styrkan; och the Times, som nyss hade med glädje bemärkt, att jesuiternes soldater undkommit från Freiburg för att spilla mera blod i Luzern, nedlägger numera blott sin glädje, men icke sitt förtroende i dessa presterliga händer. Det yrkar i stället, att Österrike må anlitas att upprätta de fallaa jesuiterna. Den besvor i går lord Palmerston att förena sig med Frankrike och Österrike att krossa Schwe zarnes sjelfständighet. Vi se imedlertid med glädje af ihrontalet, att vår regering icke har lust att förnedra sig och sudla sin liberala karakter genom att göra gemensam sak med despotiska och reaktionära regeringar och tvinga jesuilern:s öfvermakt på ett fritt folk. The Times och Debats, och herrar Guizot och Metternich må företaga detta korståg allens, och nytija sina penncr och bajonetter för att gifva j-suiterne eti mor.opvlium icke blott på ungdemens uppfostran utan på den rolitiska makten. I-gen Engelsk minister kan sanktioncra en så oförsvarlig och brottslig intervention. Om mir Canring, och äfven hertigen af Wellington protesterade emot den hel:ga alliansen i Verona, så skedde detta icke på det Cannings vän och embets:broder lord Palmerston 24 år sednare skulle förena sig med cn helig ultrakafolsk al lians för att förstöra religionsfrihetens och def politiska oberoendet stöjdjepunkt i det medler sta Europar. Så långt det Engelska utdraget, som kar vara ganska nyttigt för Tiden att inbemta. ——O tt — ,Tideny var för ett par dagar sedan ge nast till ha ds med sin sens moral åt brr le damöter af Statsrådet, i anledning af tidningargarnes anmärkningar vid den kongl., propositio. nen om stetsverkets tillstånd och behof. Tider gör med bedröfvelse cch förvåning den frågan hvartill då de intima relationer båtet, som man haft all möda ospard att förskaffa si med de publicistiska mecenaterna?, Der hal vi nu lönen, menar Tiden, o. e, v. Hela detta räsonnemarg hvwvilar på den stor: