Aftonbladet – 8 december 1847, sida 3

Då bör man i sanning skynda med anteckningen, synnerligast som åren der väl lära få räknas dubbla. Och denna anteckning kan ju en hvar lätteligen komma ut med: POSTSCRIPTUM. Ridd2rskapet och Adeln har under förmiddsgens plenum sysselsatt sig med diskussion och votering öfver greive P. Cronbjelms motion angåerde val af cuppleanter för ståndets ledamöter i utskotten. Den hufvudsakliga talaren för motionen var hr von Hartmansdorff och emo: den hr Gripenstedt. Frågan afgjordes genom votering. så, att Ridderskapet ceh Adelr, enligt grefve C-onbjelms förslag, beslöt att dess vid förra riksdagen fattade beslut: att suppleanter för utskottsledamöter skola väljas, skule blifva gällande äfven för denna riksdag. Mot beslutet afgåfvo friherre J. Cederström och grefve Spens protest. För öfrigt väcktes af hr H.mmarbj-lm nedan uppräknade motioner, hvilkas beskaffenhet tilldrog sig icke ob-tydl:g uppmärksamhet: 4) Angående beskattning å enxskilda banker och hypotheksföreningar till 2;:delar åf deras hehållna räntevinst; 2) angående upprättande af lånekontor för riksbankens räkning i alla länsresidenser; 3) ang. stattorpare-systemets af skaffande, eller ock att jordegare måtte tillförbindas, genom inteckning i sin egendom, att ansvara, det ingen af hans arbetare sjelf eller dess hust:u och barn falla fattigvården tiillast, samt att dessa barn erhålla nödig undervisning; 4) ang. vissa ändringar i nu gällande skolstadga; 5) ang. beredande af tillfälle för flickor att få undervisning i fölkskolorna; 6) äng. minskning i fångkosten; 7) ang. verkställighet af fattade beslut i kommunalfrågor; 8) ang. uppförande af förvaringshus å Carlsborgs fästning för bankens redbarbeter; 9) ang. samlande af medel till en skattkammare), i likhet med fordna konungars, att använda vid förefallande krig m. m.; 10) ang. vissa förändringar i bränvinsl:gstiftningen; 14) ang. tjenstflytningstidens förändring på landet från den 24 Okt. till slutet af Juli; 12) ang. anslag till uppodling af obrukad jord; 45) ang. införande af den förändring i ridderskapet och adelns representationssätt, tt adeln i hvarje län skulle välja representant och gifva dem ersättning för underhållsoch resekostnad. De i lördags ankomne kgl. propositionerna remitterades till vederbörande utskott. — Presteståndet remirterade de i sednaste! plenum emottagna kongl. propositionerna, samt diskuterade åtskilliga motioner. I anledning af! det af professor H. G. Lindgren väckta förslag : om en del pastoraters nedflyttning i tredjel klassen yttrade sig professor N. Lindgren, lektor Wallman, komrainistrarne Janzon och Schagerberg samt prosten Traneus. Det beslöts, att ärendet skulle förberedas af ståndets enskilda utskotts lagafdeling. — Hr erkebiskopen, såsom ende närvarande ledamoten af bibel-kommissionen, afgaf, med föranledande af professor H. Lindgrens moion om nämnde kommissions upplösn ng, en intressant redogörelse för dess tillgån-: gar och verksamhet. Duktor Säve yttrade skriftligen några vigtiga anmärkningar i förevarande f:åg2. — Doktor Lyth väckte motion om ersättning åt de privilegierade kalkbruksegarne på Got:la2nd för det lidande de fått vidkännas genom kalktillverkningens frigörelse, enl. ett k. bref 4845. ! — Frågan om förbättring i komministrarnes löner omfattades med värma af prosten Setterblad, professor N. Lindgren, komminister Janzon, prostarne Traneus och Nibelius, samt doktorerna Sandberg och Säve. — Komminister Halln hade ett anförande emot den förhöjda! tjenstårsberäkningen. — Öfver prosten Gellerstedts motion att på drinkare använda fyllerikuren, yttrade sig gillande prosten Setterblsd, med hvilken d:r Sandberg instämde; hvaremot lektor Wallman ansåg bifall till ett sådant förslag skola inskränka den personliga friheten och stå i strid mot 46 8 Reg. formen. — Professor Fries föreslog en pension af minst 2000 rdr årl. till Geijers enka. — Under borgare-ståndets plenum remitterades de i sist). lördagsplenum bordlagde kgl. propositioner. Mot deu, hvilken afser åtgärders vidtagande till behöfvandes undsättning i missvextår, uppträdde flere talare, hvaribland hr Muren från Gefle uti ett längre anförande ut-; vecklade sina farhågor, att om staten hölle li spanmålsupplag, spanmålshandeln skulle förqväfvas och nöden blifva större. Det hade icke varit brist på sid, utan brist på pengar, som orsåkat folkets nöd i sista tiderna. Hr Billström yttrade sig uti samma syfte, trodde att socknemagasiner vore den för de fattiges understöd i, missvextår lämpligaste inrättning. Sådena hade icke under, sednaste dyra tid uti Skåne glömt sina åligganden, och nekade talaren att spanmåls1 l I brist vid ifrågaställda period egt rum i Skåne, Från Malmö, der man sistlidnel Maj månad uppgaf att ingen säd till de fattiges brödföda vore befintlig, hade grannstaden försett sitt behof. Hrr Winge, Tausson, Ericsson och Wedberg talade i samma anda som hr Muren. Hr Lagergren ansåg visserligen flere af nämnde talares åsigter riktiga, men trodde likväl nödvändigt, att staten trädde emellan vid större kalamiteter. Detta vore hvad propositionen egentligen afsåge, och borde man låta frågan af vederbörande utskott beredas och tagas i behörigt afseende. Alven propositionen rörande bandelsboks bevisningsgildhet föranledde nigon diskussion, hvarunder hrr Almgren, Stenberg, Indebetou och Tauson yttrade sig. i — Bondeståndet förehbade i dagens förmiddagsplenum kongl. propositionen om åtgärder till behöfvandes understöd i missvextår, m. m. Rättelser: I suvvlementet till gårdagens Afton