Aftonbladet – 8 december 1847, sida 2

Mediana (som setat fördjupad i tankar): Hvad behagas? . Albuquerque: Förlåt mig om jag stört er sånggudinna. Men ni känner ju också damen? Mediana: Hvilken? Albuquerque: Den, som man behagat gifta bort mig med. : Mediana: Donna Sidonia? Albuquerque: Se så, han med! Olivarez: Om ni på det sättet tänker vederlägga det gängse ryktet, så torde ni få kasta er handske åt hela hbofvet. Albuquerque: Men, mina herrar, jag har aldrig sett henne! Olivarez: Och likväl tog ni så artigt upp den bukett, som föll ner för era fötter den dagen, ni höll ert intåg i Madrid. Albuquerque: Jag tar alltid opp en bukett, som ett fruntimmers hand fäller; men jag kan försäkra er, att jag inte visste hvars den handen var, eller hvilken balkong jag red förbi. Qlivarez: Jag trodde verkligen inte att ni var så främmande i Madrid, hertig, Albuquerque: Men säg mig ni, Mediana, donna Sidonia har förmodligen en far, en farbror eller bror, som på det sättet tänker bli af med en öfverflödig slägting, och som derföre spridt ut ryktet. Påfundet är sinnrikt nog, men det ska inte lyckas. Mediana: Nej, hertig, donna Sidonia är dotter till hertigen af Coeli, som vid sin död lemnade henne utan slägt, utan stöd och utan förmögenhet. Albuquerque: Dotter till Coeli, min gamle vän, fordne guvernörn i Portugal? Mediana: Aldeles: Albuquerque: Hm; om jag, vetat det förut, så skulle jag ha dödat kapten Riubos, ty det ir en dubbel låghet att angripa ett fruntimmers heder, som intet svärd försvarar. Olivarez: Utom ert, hertig.