Aftonbladet – 8 december 1847, sida 1

jag ta mig den friheten att säga er att If förolämpar mig. . Albuquerque: Herr kapten, det är min vana, att så snart någon man af god börd säger mig något sådant, svarar jag honom, att jag står till hans tjenst. Riubos: Det vill säga? Albuquerque: Att vi bära hvar sin värja, kapten, och att jag är färdig att följa er hvart ni behagar föra mig. Riubos: Haf den godheten och visa mig vägen, senjor Albuquerque. . Albuquerque: Nej, gå ni förut, kapten; jag är grand af Spanien af första klassen, så att jag nästan anser mig hemmastadd i hans majestäts palats. Det är således billigt, att jag lemnar er företrädet. . Riubos: Som ni befaller då, senjor. (Sätter på sig hatten.) Albuquerque: Jag följer er, kapten. (De gå.) ANDRA SCENEN. MEDIANA (ensam, ser efter dem): Jag vore verkligen nyfiken att se slutet på den der tvisten, om jag inte kommit hit af en vigtigare anledning, än en mans lif, för ett fruntimmers ögonkast. Ack, bvar afton svär jag att inte mer söka träffa denna farliga blick, och hvarje morgon finner mig likväl här, glömsk af min ed. Det är vid den här tiden hon går härigenom, när hon kommer tillbaka från messan. ... Ah, Olivarez! TREDJE SCENEN, OLIVAREZ. MEDIANA. Olivarez: Ni är ensam, grefve? Mediana: Ja, som ni ser, exellencia. — Olivarez: Jag tyckte mig likväl höra att någon talte här i salen. Mediana: Det är mycket möjligt, senjogy det händer mig stundom att jag talar för mig sjelf, när jag är ensam; det är en ovana, som man plär förlåta gamla män och poeter. j j j j