Aftonbladet – 3 december 1847, sida 3

OO till ransakningens öfvervarande nästa gång. ——— AA BLANDADE ÄMNEN DEN BEKANTE DOKTOR BOWRING, UTSATT FÖR STRÅTRÖFVARE. I fredags erböll Londons polis underrättelse från Wales om följande djerfva stråtröfveri, verkstäldt om aftonen förlidne thorsdag på stora landsvägen några mil från Bridgend. Tidigt denna dag hade hr M. P. Bowring och hans hbroder, som är styresman för Llynvi jernverk, vid Maesteg, begifvit sig från detta ställe till Bridgend, för att ifrån bolagets kassa uttaga penningar till arbetarnes aflöning. Räkningen steg till 4000 St. och de hade derföre bekommit 660 Z St. i sovereigns, 450 St. i silfver och 250 L St. i banknoter. Detta allt var inlagdt i olika påsar och sedar instoppadt i en enda större, som nedlades i en låde under sitsen på giggen, hvarmed doktorn och hans bror reste, och nu som bäst skulle återvända til jernbruket. Kl. 42 påskyndade de resan, emedar Maesteg låg hela 40 (eng.) mil från Eridgend. De had2 kommit uvgefär halfvägs, då de vid åkningen uppför en becke emellan Coytrahbene och Cefa-ydfa, på en del af landsvägen, som befann sig något aflägsen från boningar, möttes af tvenne män, tydligen ett par öfvade hofvar, hvilka framrusade, höl!c hästen och, med en stor pistol i hvardera handen fordrade pennibgar eller lifvet,. Den ene förklarade, att en ögonblicklig död skulle följa, om kassan ej. genast utlemnades. Att undkomma var omöjligt. Hvarken doktor Bowring eller hans bror hade det minsta vapen på sig. Då pistolerna måttades mot deras hufvuden och mynningarne a! tvenne andra syntes riktade mot hästen, var motstånd ändamålslöst; och ingen annan utväg gafs att blifva qvitt de tvenne herrarne, än att öfverlemna dem penningpåsen med de 41000 L St., hvarmed också röfrarne genast begåfvo sig till angränsande skogar. Innan de gingo bort, iakttogo de den försiglighet, om det så kan kallas, att skjuta hästen, otvifvelaktigt. i ändamål att förekomma all hastigare underrättelse om förloppet till polisauktoriteterna. Så snart de försvunnit, skyndade sig hr C. Bowring tillbaka på vägen till Bridgend; och då ban mötte en person till häst, öfvertalade han ryttaren att lemna honom den. Han förklarade honom skälet, och bad honom skynda till doktor BoWwripg, som befann sig i stor oro, emedan han fruktade vidare anfall från några af skälmarnes kamrater; ty han misstänkte att flera voro i rörelse. När hr C. Bowring kom till Bridgend, underrättade han ortens myndigheter om röfveriet. Dessa utfärdade genast i alla riktningar tjenstemän till häst för at! förfölja bofvarne; hvarje parti väpnadt med eldvapen, och med fullständigt signalement på röfrarne. En stor belöning utsattes för uppsnappandet af dem. Resultatet af desss snabba åtgärder var fångandet af de begge våldsverkarne, som äro Irländare. Den ene fasttogs ungefär kl. 4 e. m. med 250 St. i guld; och den andre kl. 41 på aftonen. Den sednare ådaga!ade det mest förtviflade motstånd. En landtman hade upptäckt honom. Denna hade gått längs vägen, ungefär 40 mil från plats n der ogerningen skett, då han varseblef en man, som nalkades, bärande någonting i en näsduk, hvilken syntes alltför vid och tung. Såsom bonden hört den begångna stölden omtalas, misstänkte han genast, att personen var en af gerningsmännen. Han inlät si med stor skicklighet i samtal med honom; och då svaren gjorde karlen allt mera misstänkt, bemäktlgade bonden sig honom helt raskt. Karlen framdrog en rakknif för att försvara sig; men blef kullslagen och fasttogs genast. I näsduken funnos 350 St. Fredagen förhördes röfrarne inför stadsrätten i Bridgend, och qvarhöllos under veckan. terstoden af det stulna, 250 St, i banknotor och 450 St. i silfver, har man ej ännu återfunnit. Förmodligen har det någonstädes blifvit nedgräfdt, såsom för ovigt att medföras. Stråtröfverier äro bögst ovanliga i Wales; denna händelse har således väckt ett otroligt uppseende i hela trakten. Men förmodar att fångarne förut varit envände vid något jernbruk i grannskapet. — SvåÅR KRIS FÖR ARBETSKLASSEN I ENGLAND. Från Manchester skrifves, att i anledning af uppkompe fabrikskriser uti Ashton och Mossley, omkriog 30,060 arbetare, hvaribland 3000 invånare drifvit sysslolösa omkring, hvartill kommer 10 å 42,000 andre, som blifvit afskedade och följaktligen brödlöse. Uti Ashton fortforo fabrikerna att vara stängda och arbetarne ströko omkring på gatorna. Fabriksägarne hade icke gjort dem antagliga tillbud, medan å andra sidan fabriksfolket först beslutat att icke gå in på den tillämnade inknappningen af 10 proc., å deras redan förut allt för låga dagspenning. I Boston hade 14 fabriker blifvit nedlagde, 47 arbetade blott en del af dagen, och blott 20 gåfvo full sysselsättning åt sitt folk. I denna ansenliga fabriksstad funnos mest 3208 personer som hade hela arbetsdagar, ett antal af 7728 med kortare arbetstid, 2645 utan all sysselsättning. Minst 30,000 jernvägsarbetare hade redan blifvit förafskedade, och detta antal förmodades innän månadens slut uppgå till dubbelt. Dessutom blifya 40,060 vid jernbanorna sysselsatte handtverkare, hvilka större delen hafva familjer att försörja, beröfvade sitt dagliga bröd. Örfverhufvud kan man räkna att omkring 150,000 personer af jernvägsarbetsklassen komma att ligga fattigvården till last, eller ock försättas i den olyckliga belägenhet att förgås af elände, celler på olagligt sätt uppehålla lifvet. I väl underrättade kretsar förljudes att det Caledoniska jernvägssällskapet hade lyckats hes en stor skottsk bark negociera ett lån af 200,000 st: med 40 proc. räntefot. ESSER TEST SET ESEEA HANDELS-UNDERRÄTTELSER Varan eres