Aftonbladet – 3 december 1847, sida 1

i; skulle jag inte tillstå det — äfven min oro öfIver att se herr Morand så ofta tillsammans med er? ... Mins ni hvad ni då svarade mig, min fru? Genevieve: Jag svarade er, Maurice, att jag inte älskade herr Morand. . Maurice: Jag finner nu, att ni verkligen talade sanning; ni älskar inte herr Morand? Genevieve: Hör mig, Maurice. Maurice: Jag har ingenting att höra, min fru; m bedrog mig... Chevaliern: Bedrog? Maurice: Ha, ni har i ett enda ögonblick slitit alla band, som fäste mitt hjerta vid ert! Chevaliern (afsides): De älskade hvarandra! Maurice: Ni sade, att ni inte älskade herr Morand; — men ni förleg, att ni älskade en annan. Chevaliern: Min herre, om hvad för en MoI rand talar ni? Maurice: Om Morand, Dixmers kompanjon? Chevaliern: Ah, min herre, Morand och chevalier de Maison-Rouge äro en och samma person. Morand står här framför er. Maurice: Ja, jag förstår. Ni älskade inte Morand, emedan ingen Morand fanns tilll... Men listen, ehuru fin, är icke mindre föraktlig. Chevaliern: Min herre! Maurice: Låt mig tala ett ögonblick med frun; och ni torde höra på samtalet — det I skall inte räcka länge, det lofvar jag. Genevieve: Jag ber, chevalier! Maurice: Ni, Genevieve, hade mig således till ett åtlöje för edra vänner; ni gjorde mig afskydd af de mina; ni begagnade mig, förblinIdade, till att främja era komplotter... ha, det var nedrigt! men ni skall bli straffad derför, min fru; ty om också den herrn nu dödar mig, skall äfven han inom fem minuter ligga död för era fötter ... och om han lefver, skall hans lif hemfalla åt schavotten!