Aftonbladet – 2 december 1847, sida 3

a Nyköping d. 20 Nov. Höstsäden framstå; oändligen vacker här på trakten. (T. f. S.) — Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning för d. 27 Nov. innehåller följ.nde notis: I förrgår på förmiddagen inställde sig hos handlanden O. P. Andersson härstädes trenne bönder för att uppköpa åtskilliga förnödenheter. Fram pi eftermiddagen yttrade de, att de väl kunde hafve lust att köpa en tunna sill till, om patron kunde vexla en större sedel. Härtill svarade bodbetjenten att dermed hade det ingen fara, och bönderna begäfvo sig fördenskull in i hr A:s kontor, för att få vexla nyssnämnde sedel, som vid förevisandet hefanns vara en Riksbankssedel å 500 riksdaler. Ö!verraskad af att se bönderna innehafyva en sedel af så hög valör, frågade hr Andersson dem af hvem de bekommit densamma, hvarpå de svarade, att de fått låna den af en i deras hemort bosatt possessionat, som hade många sådana ännu: — Saken föreföll imedlertid hr ÅA. något misstänkt, hvadan han tillsade bönderna att qvarstadna en liten stund och begaf sig till en i närheten boende bekant, för att bedja honom såsom vittne vara närvarande vid det tillfälle, då bemälde bankosedel skulle vexlas. Fram på eftermiddagen tillsade hr ÅA. tvenne af bönderne, att han nu kunde vexla densamme; men desse svarade då, att den ene af deras kamrater gått ut i staden, för att få denna affär uppgjord. Då hr ÅA. en stund derefter gick ut i staden, tillsade han sitt folk, att i god tid stänga porten, så att ingen af de på gården varande forbönderna kunde komma ut med sina lass, utan att först säga till. När hr Andersson hemkom, stod ifrågavarande bönders vagn ännu på gården och likaså i går tidigt på morgonen. Det befanns då vid närmare efterseende, att oftabemälde bönder, aftonen förut, innan porten ännu blifvit stängd, praktiserat ut sin häst, lemnat vagn, sele och en kapprock i sticket, samt kunde icke mera anträffas. De hade utan tvifvel anat något oråd och derföre i tid begifvit sig ur staden. Af de upplysningar, som erhållits, trodde man sig kunna draga den slutsats, att bönderna hade varit från den trakt, der postöfveriet för någon tid sedan föröfvades, och att den förevisade bankosedeln varit med bland de penninsar, som då röfvades. Måbända voro de trenne peroner, som innehade densamma, just de illgerninpgsnän, som öfverföllo och plundrade posten. Mariesiad d. 7 November. Förliden srulag undergingo icke mindre än sju arrestanter up,enbar kyrkopligt i härversrde stadskyrka, och bland lesse var en far med tvenne sina unga söner. Dyika sorgliga företeelser äro här icke sällsynta, sejan länshäktels fångar pu mera sällan transporteras ill den ort, der brottet är begånget, för att i samma ockens kyrka undergå derna plikt. De hafva till no tid blifvit för detta ändamål skickade mest tilll en häktet närbelägna Leksbergs kyrka; men då astorsembetet der hos vederbörande undenbett sig etta: bestyr, föras de nu till stadskyrkan här, såom ändock närmare, helst äfven fångpredikanten jenstgör vid densamme. Hirigenom tillskyndas staen visserligen en icke cbetiydlig besparing i skjutsmkostnader, troligen omkring 42000 bko på året, ren så länge brottslingen fick undergå det e. k. yrkstraffet i sin hemort, så bar han dock någön spekt derför, nu deremot fråger han litet ellerintt derefter. I alit föll har det visat sig, att denna