Aftonbladet – 2 december 1847, sida 3

att det pensionsunderstöd, R. S. vid föregående riksdagar, men hvarje gång endast för tiden till näs påföljande riksdag å allmänna indragningsstaten anvisat för aflidne befallningsmannen å Upsala slott öfverstelöjtnanten Nordencreutz enka Karin Sunde: lin med 400 rdr årligen, måtte af henne fortfarande få tillgodonjutas och vid hennes frånfälle tillkomms hennes då efterlefvande oförsörjda barn; att det anslag af 800 rdr om året, som vid sista riksdag blifvit för tiden till nästa statsreglering i allmänna indragningsstaten anvisadt till Vetenskapsakademiens disposition att användas dels till fortsatt understöd för anskaffande af teckningar utaf inhemska vexter till ett nytt arbete, Sveriges Flora,, med vilkor att hvarje afdelning blefve ett helt för sig, des till uppmuntran för utgifvande af teckninga utaf zoologiska föremål, måtte fortfarande få utgå, enär Vetenskapsakademien, hvad förstnämde arbete beträffar, upplyst att detsamma komme att ega ett utmärkt värde, och att afbildningarne för det närvarande hufvudsakligen omfattade de s. k. köttiga svamparne, hvilka icke kunna på något kändt sätt förvaras i samlingar utan att förändra utseende, men hvaraf många här inorden förekommande lemnade ett för menniskor tjenligt, ehuru ej hittills i Sverige begagnadt, födoämne; samt att det årliga anslag af 1000 rdr, som sekreteraren ÅA. M. Strinnholm, enligt R. S:s beslut, egt att till innevarande riksdag å allmänna indragningsstaten uppbära för fortsatt utgifvande af hans arbete: Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tiden, likaledes må, enär tredje bandet, utgörande det första af svenska medeltidshistorien, nu är färdigt att lemna pressen, än vidare intill nästa riksdag få utgå, för att bereda sekreteraren Strinnkolm vilifälie att åt detta verk uteslutande egna sin tid och arbetsförmåga; hvarförutan, hvad beträffar det anslag R. S. vid 1840—41841 årens riksdag å allmänna indragningsstaten uppfört till fyra professors-emeritilöner vid universitetet i Lund och tvänne sådane vid universitetet i Upsala, hvardera å 4600 rdr, K. M. af R. S. äskar det särskilda medgifvande, att hvad afberörde emeritilöner åt universitetsprofessorer beviljade anslag kan befinnas odisponeradt, må kunna anvisas till pensioner jemväl åt andra med lön försedda akademiska lärare. Slutligen framställer K. M. till R. S:s pröfning frågan om medelprisets bestämmande för tiden till nästa riksdag, å den spanmål som inbegripes under sådane före statsregleringen vid 1840—4844 årens riksdag tillträdda löner, hvilka ännu innehafvas af samma personer, och för hvilken spanmål särskild ersättning bör dessa tjensteinnehafyvare från allmänna indragningsstaten tillkomma om och i den mån nyssnämda medelpris öfverstiger 7 rår tunnan. K. M. antager, för beräkning af medelpriset, riksmarkegångspriset för hvarje år; och föreslår derföre att med jemkning till fullt skillingtsel, merberörda medelpris må bestämmas till 7: 40. Med hänsigt till ofvan föreslagna nya anvisningar å allmänna indragningsstaten, uppgående till 77,632: 39,1, anser K. M. anslagssumman på denna, ständiga förändringar underkastade stat, som vid sista statsregleringen beräknades till 373,860: 46, ämpligen kunna uti den blifvande riksstaten förlagsvis upptagas till 452,000, då med tillägg af anslagen för pensionsstaterna, ökade med det belopp, K. M. nu föreslagit, till 499,399: 32, slutsumman komme att blifva 6351 39050 ok