Aftonbladet – 30 november 1847, sida 3

ska scenen. Man ser -sig vid Filip IV:s hof i Spanien, och fioner för sg den illsluge premierministern Olivarez, hvilkens nedriga kabaler och politik, att genom: låga medel styra konungen, bilda en keöjja af omvexlande och intressanta, man : kulle kunna säga, genom det afskyvärda exemplet lärorika, situationer. Hvar och en, som på Mindre Teatern för ej längesedan tagit kännedom om Allas Gudsonn, har också redan gjort en bekantskap med den förbatlige Olivarez, som i Schack och Matt förnyas. Den förnämsta och verkligen stora per sonlighet, man här såsom ny lär känna, är imedlertid hertigen af Albuquerque, om hvilken också rpjesen hufvudsakligen vänder sig. Det är den store krigaren, som på I.diens bataljfält skurit så många lagrar för Spaniens ära, och nu, hemkommen till Madrid, der använder sin inflytelse till utförande af tvenne ädla bardlingar, hvarigenom han räddar en ung man, grefven af Villa Mediana, och en skön flick3, furstinnan af Sidonia Coeli, från den undergång, som hotar dem vid Filip IV:s hof. Hvari faran består, cch huru Albuquerque vet att göra alla Olivarcz ränker om intet, vilja vi ej, till förtagsnde af publikens nöje, 2fslöja. Vi skola blott tillåta oss några ord. Trådarne löpa till en stor del omkring en till rangen underordnad, men i pjesen mycket vigtig person, kapten Riubos, ett slags mellzngängare, som spionerar både mpro, contra cch inters. Denne driftige men stäfjas i sin verksamhet genom den olyckan, att ptappa koncepternza, såsom det händer många skickliga politici äfven i andra länder. Koncepterna äro dock här att taga efter orden; de bestå nemligen iFlånn, på hvilka Riubes gjort sina anteckningar ispivnväg. Dessa plån falla i händerna på sjelfva hertigen af Albuquerque, hvilken härigenom får Riubos i sin makt, cch tvingar honom att utföra Olivarez och kung Filips planer, hvilka kaptenen har sig ålagda, i ett alldeles motsatt syfte, eller efter Albvquerques önskan. Såsom styckets intrig hufvudsakligen vänder sig om denna punkt, ligger också stor vigt på dess uppfattning. Hörvid är det som man ej utan skäl kan göra den anmärkning, att åskådaren icke lättligen fioner skälet för Riubos, att då han, eskorterad af 4 å 5 mean, inträder till A-buquerque för alt arrestera honom cch triffar hunom ensarr, då ej helt simpelt, s m man säger, bemäktigar sig mannen och med detszmma tar igen sins farliga, förlorade plån. Detta uraktlåter den eljest just icke så beskedlige hr Riubes; cch härigenom gör han onekligen pjesen en god tjenst. Men saken hade bättre blifvit motiverad, om förf. t. ex. låtit Riubos till Albuquei que inträda utan vakt, då han såsom cnsam person möjligen kunde öfverväldigas af bertigen, och hindras från återbekommeandet af sina spiondokumenter. Sannolikheten skulle måhärda ännu fördelaktigare hafva blifvit bibehållen, om ett uppskof skett med fängslingsförsöket, och Albuquerque under tiden träffar Riubos någonstädes enskildt, samt dervid kommit i tillfälle att ännu kraftigare lägga beslag på hans rädsla. I det vi framställa denna lilla anmärkning, som lätteligen skulle kunna tillgodogöras, anse vi oss i alla fall böra ultala mycket loford öfver stycket i det kela. Detta bindrar dock ej, att ännu ett item k:n uppställas, nemligen det vi förut framkastat mot titeln. Det är visserligen sant, att hertigen a! Albuqae que håller sin korung i Schackp, och slutligen gör honom Ma!t genom att tvinga bonom till en nådebevisning, som han ytterst ogerna vill bevilja; men, om också styckets benämning bärigenom j framstår alldeles omotiverad, tyckes dock anspelningen vara nog svag och röra en för liten del af det hela för at! förtjena att gifva detta titel. Namnet Schack och Matt, bar en anstrykning af löjlighet, su passar ganska väl för en komedi; men stycket är icke komiskt för öfrigt, utan utgör en värdig och ofta rätt allvarsam dram, så godt som någon annan; hvarigenom en inkonseqvens uppkommit, som utan svårighet kunnat undvikas genom en ny belitling. Sällhet på flaskor vänder sig omkring den nya kemiska upptäckten att genom svafvelether försätta menniskan i ett tillstånd af känslolöshet för all förhanden varande smärta, jemte ett rus af komplett hänryckning för resten. Uppfioningen egnar sig hör till några rätt pikanta situationer, hvilka dock bekomma sin förnämsta egenskap att göra effekt genom hr Stjernströms lyckade spel såsom Sabatier, ett slags doktor Dulcamara i sammandragen cch prosaisk skepnad. Sabatier roar på det hela mera än doktorn i Kärleksdrycken, emedan han uttrycker sig utan musik, alltså på det fördelaktigare sält, att bättre förstås i det han säger. — Följande beklagliga händelse inträffade förl lördagsafton. En tullvaktmästare vid namn Nygren