Aftonbladet – 27 november 1847, sida 3

barndomen uppfostrade för vapenyrket, härdade genom sitt lefnadssätt och seende i kriget det mest älskade och nationela föremålet för sin lefnads sysselsättning, — de skulle icke just i de egenskaper, för hvilka stående härar -:prisas, hafva ett vida högre värde än ryssar och fransmän, hvilka ryckas från en fredlig sysselsättning och ofta med motvilja blifva soldater? Men så stor är europeiska krigskonstens makt, att om desse, i sina svårtillgängliga bergpass så obetvinglige tappre cirkassier, eller desse i sina öknar med fogelns snabbhet undanflyktande araber, skulle möta ryssar och fransmän på fält, der vår krigskonsts medel kunde utvecklas, så skulle vi se huru föga äfven dessa tappra folks enskilda krigsduglighet då skulle förslå mot europeiskt bildade trupper. Om det är tillåtet att hänvisa till egna. skrifter, får jag nämna, att jag uti en skrift kallad: Om stående härar och fo!kbeväpring, tryckt i 1837 års Krigsvet. Akad:s Handlingar, har, som jag tror, någorlunda fullständigt utvecklat dessa tankar; möjligen skulle ins. hafva någon nytta afatt läsa denna lilla skrift. I alla fall, då jag möjligen snart torde få tillfälle att härtill återkomma, under den strid, som väntar mig från Aftonbladet, rörande frågan om det amerikanska krigsväsendet, så torde, hvad jag nu anfört, vara för denna gång nog. Rörande mig påbördade oriktiga sifferuppgifter, har ins. antingen uppsåtligt förvridit mitt yttrande, eller också beklagar jag att ban saknar förmåga att läsa väl innantill. Jag bar icke sagt. att den nya uniformen kostar 30 till 50 procent mindre än den gamla. Jeg har sagt att: priset, beräknadt persedel mot persedel, utfaller olika, men öfver allt till fördel för den nya, stundom till 30, någon gång till 50 procent af de gamla persedlarnes värde. ) En hvar, som vill fatta meningen, borde kunna förstå, att frågan är om vissa persedlar, som uti den nya beklädnaden kosta 30 och 30 procent mindre, än motsvarande persedlar uti den gamla. Jag vill icke nu belasta min artikel med en mängd siffror, utan åtnöjer mig med att nämha, att af gardesregementernas munderingspersedlar (hvilka icke hafva något med riksmarkegångspriset att beställa) finnas af nya munderingar de, som äro 27, 35, 44, 48, ja t.o.m öfver 60 proc. bättre pris än de motsvarande gamla. Till yttermera visso skall jeg vid cenna artikels öfverlemnande visa Aftonbladets utgifvare huru dessa siffror uppkommit, om hvilka i alla fall lätt kan vinnas upplysning så väl i krigskollegium, som vid regementerne. Ins. finner således att ban misstagit sig, då han tror att jag låter pruta med mig, hvilket icke är min sed; tvärtom brukar jag i mina första påståenden icke taga mera för. mig, än att jag genast kan höja åem, så snart jeg råkar på en obillig motståndare. Så har jag äfven gjort nu. Mot mitt yttrande att nöfvergången från gamla till nya beklädnaden sker efterband, i mån af de gamla persedlernes förslitning, anför ins. att gardesregementernas tschakoer till stor del sönderskäras, för att begagna lädret till skärmar på de nya kaskarna. Hvad bevisar detta? Kompanicheferne, hvilkas egendom dessa tschakoer äro, måtte väl hafva rättighet att begagna dem, såsom de för sig nyttigast finna! Ins:s påstående att 10 dagars öfning för aildeles nya trupper är jemförlig med indelta armeens 40 dagars öfning, vittnar om så mycken militärisk okunnighet, att gränserna för denna lilla artikel icke tillåta så lång föreläsning, som häraf påkallas. Ins. begär exempel ur verldshistorien å ett enda folk, med mod och fosterlandskänsla, men utan stående här (i hans mening nemligen), som blifvit varaktigt underkufvadt. Som jag i ögonblicket vill sluta min artikel, hinner jag icke gifva honom några andra exempel, än alla de italienska folken, hvilka Junderkufvades af Romarne, England som flera gånger eröfrats och sednast af Normanderne, samt alla europeiska fastlandets gamla folk, från Ural till Cap Finisterre, hvilka underkufvades af de inbrytande, germaniska folken! Ingen af dessa saknade mod och fosterlandskänsla, samt alla voro derjemte ganska stridbara folkslag. Jeg vet icke om ins. anser dessa eröfringar varaktiga. Stockholm d. 26 Nov. 1847. SÅ J. 4. Hazelwus. ) Att jag härvid icke talade om rothålls-infanteriet, borde vara ins. klart deraf, att jag, sedan jag talat om att riksmarkegångspriset är lägre än u?gonsin förut, tillägger: Detta är förhållandet vid rothålisregementerna. Äfven vid de öfrica trupperna är förbållandet enahanda, hvarefter jag uppgifver att vid dessa bupper t. o. m. skillnaden för vissa persedlar går till 30 eller 50 proc. m. m. RESER TS ERAN ee