Aftonbladet – 27 november 1847, sida 1

DPizmer: Jo, hon är instruerad att gå till de berrn, som för min hustru vid armen. (En trumhvirfvel böres:) Chevaliern: Ah, hvad är det? Digzmer: Ingenting — det är bara generalen som kommer för att förrätta den vanliga in spekterningen. Ställ er upp i led, gossar! (Soldaterna fatta åter sina gevär och trumman går. FJERDE SCENEN. DE FÖRRE. GENERALEN med sina adjutanter, och sedan ROCHER. — Generalen: Bra, bra, en rätt vacker trupp, och god hållning. Hvad är det för kompani? Dixmer: Dixmers kompani, min general. Generalen: Från qvar teret Pantheon . . Aha, då undrar jag inte på, att soldaterna ha god hållning. Du är känd för att vara en. nitälskare, medborgare Dixmer. Dixmer: Jag gör endast min pligt, medborgare general. . Generalen: Alla andra borde ta dig till mönster. (Efter ett tyst. kommando af,Dixmer öppna soldaterna åter sina leder.) Säg mig, känner. du till den stora nyheten? Dixmer: General! jag tillbringar hela dagen i mitt garfveri och jag och mina arbetare befatta. oss icke med politiken. Jag verkställer nitiskt mina förmäns order, men nyheterna hinna bra sent till vår fysta trakt. Generalen: Nåväl! vet då, att chevalier de Maison-Rouge återkommit till Paris. Dixmer: Ah, är det möjligt? Chevaliern (närmar sig): Huru ser han ut; den der chevalier de Maison-Rouge? Generalen: Han är en några och:trettio års-karl; men ser knappt ut att vara tjugufemi, af: me delmåttig . växt, ljuslett, med blå ögon och vackra tänder: Ah, om jag haft tjänst i Tempeltornet den dagen han kom-dit: i Chevaliern: Hvad skulle du då ha gjort, medborgare general? Goneralen : Jag skulle gjort. processen kort; jag skulle låtit stänga alla portarney gått råk fram till patvi: lie n, lagt hand på Maison-Rouge och sagt honom: chevalierj! jag arresterar dig såsom landsförrädare . :.; (Släpper chevaliern, sond. han fattat i kragen.) Och jag! skulle icke släppt honom; det ånsvarar jag för. ! Chevaliern: Medborgare generalen har alldeles rätt; olyckligtvis gjorde man icke så. Generalen (vänder sig om): Hör på, medborare mimnicipal-emibetsmän! hvarföre äro ni blott