Aftonbladet – 25 november 1847, sida 1

Aristides (inkommer): För din-skull, medborgare, har jag samtyckt... Maurice: Tack för det du hade den utmärkta artigheten... säg mig, var det en brefbärare, som lemnade dig det här brefvet? Aristides: Jag tror, att det egentligen var bara en, som förklädt sig till brefbärare. Maurice: Åh, verkligen? Hur kunde du tro det? T Aristides: Jo, han begärde ingenting för sitt besvär. Maurice: Kanske han redan fått betalning? Aristides: Ja; men som det inte stod skrifvet på brefvet, så kunde han begärt betalt för andra gången. Maurice: Det är sant. Mins du hur den karlen såg ut? — Agåesilas: Ja, ganska väl. Mawrice: Hör på, medborgare Aristides, om den der brefbäraren skulle komma: tillbaka... Agåesilas: Om han kommer tillbaka. :. Maurice: Så följer du sjelf eller låter någon annan följa efter honom. — ÅAristides: Ah, skall jag det? Maurice: Se här är en assignat på tio livres för ditt besvär; du får en till på tjugo livres, om :han bor i trakten af gatan Jacques, och en på femtio livres, om du kan säga mig i hvilket hus han bor. Aristides: Ja, men då måste jag gå ifrån porten. ÅTTONDE SCENEN. DE. FÖRRE. LORIN: Lorin: Nå, det är du väl inte så nogräknad med... att gå ifrån porten. Hit in kommer man lika lätt, som i odödlighetens tempel. Maurice (gömmer undan brefvet): Ah, är det du, Lorin? Aristides: Du säger då, medborgare Mauricet.... Maurice: Jag säger ingenting. Kom upp sedan ... gål (Aristides och Agåesilas gå Lorin: Nå väl? Maurice: Nå väl! Lorin: Vår gudinna? Maurice: Hvilken gudinna? Lorin: Den unga damen. j Maurice; Hvilken ung dam?