Aftonbladet – 24 november 1847, sida 2

Lorin: Kom då du! Kom hellre med oss, än att blottställa dig med den der medborgarinnan, som visserligen ser rätt förtjusande ut, men just derföre är så mycket mera misstänkt. Maurice: Hör på, bästa Lorin, antingen är hon en god patriot eller en god aristokrat. Ar hon aristokrat, gjorde ni orätt i att bistå henne, och då är det onda redan gjördt.... Ar hon deremot patriot, så är det ju vår pligt att beskydda henne?... Och gif mig nu paroll och lösen. Lorin: Maurice! Du sätter mig i nödvändighet att uppoffra pligten för en vän, eller en vän för pligten. Maurice: Besluta dig för ettdera.... Lorin: Du lofvar att inte göra missbruk deraf? Maurice: Ja, det lofvar jag. Lorin: Det är inte nog; svär! Maurice: På hvad? y Lorin: På fäderneslandets altare. Maurice: Men här finns ju inte något fäderneslandets altare. Lorin (räcker honom sin hatt med kokarden åt Maurice). Svär på den här. Maurice: Jag svär att, nu som alltid, uppföra mig som en hederlig och rättskaffens medborgare. Lorin: Välan, Gallia och Lutecia. Maurice: Tack, Lorin! Lorin: Lycka tilll... Farväl, medborgare! Venster om; framåt marsch! (Går ut med patrullen.) FFMTE SCENEN. MAURICE. GENEVIEVE. Maurice: Och nu, medborgarinna, hvart går ni? ) Genevieve: Helt nära här intill, min herre. Maurice: Godt; ni önskade, att jag skulle ledsaga er, jag är nu till er tjenst. :