Aftonbladet – 23 november 1847, sida 1

FI-HO-TI, . ELLER NOJET ATT EGA ETT ANSEDT NAMN. EN CHINESISK BERÄTTELSE AF BE. L. BULWER. ÖFVERSÄTTNING PRÅN ENGELSKAN. Fi-ho-ti var ansedd som en talangfull ung man, och förde i Peking ett gladt och njutningsrikt lif. I sin ungdoms blomma, af en högt ansedd familj och med en ganska ansenlig förmögenhet, var han ofantligt populär bland de unge män han såg vid sitt bord och de fruntimmer, som hade förhoppning att han skulle: fria till dem, Ehuru chinesen ej i allmänhet är umgängsam, hade Fi-ho-ti dock vågat sätta på modet tillställningar, der ceremonien bannlystes för glädtigheten. Alla lifvets fröjder stodo honom till buds: han drack dock utan öfverdrift ur nöjenas pokal — åt, skrattade och älskade så mycket honom lyste. Ingen i Peking var vaknare om dagen eller njöt om natten en ostördare sömn. I en olycklig stund hände det sig, att Fiho-ti upptäckte, att han egde talanger. En filosof, som, då han tillika var hans onkel, hade den dubbla rättigheten att både som slägting och vis säga honom allt som var obehagligt, fick i sitt hufvud att förtörnas öfver det lyckliga lif Fi-ho-ti så ostördt förde. Följaktligen besökte han en vacker morgon vår unge China-epikurå. Fan fann honom i sin sommarboning, utsträckt på svällande dynor,! drickande det finaste the ur de sötaste små porslinskoppar man kan tänka sig, läsande en thinesisk novell och lifvande sin läsning emel-! lanåt genom ett lekande samtal med ett ungt fruntimmer, som var på besök hos honom. Vår filosof blef ofantligt förtörnad vid åsynen af så mycken comfort. Intet kunde vara mer ofilosofiskt; ty då det är filosofiens pligt att göra oss lifvet behagligt, sträfvar hon i förstaj rummet att göra oss det till en börda. Gudinnan är intagen af tålamodet, men harmsen på. nöjet.