Aftonbladet – 20 november 1847, sida 2

———— —— 079) ORSA ste hospital., så synes det mig vara en verklig samvetssak att fästa regeringarnes uppmärksamhet på Parmentie:s och Prousvs förslag, att armåers proviantförråd alltid borde vara försedt med detta, ägta, köttextrakt. Nu, när man något noggrannare kärner sammansättningen af detta extrakt, torde det vara lätt för hvarje kunnig 2apothekare, attskilja det ägta från det oägta. Af det ägta köttextraktet lösa sig nära 80 proc. i alkohol af 85 grader, under det att af de vanliga buljongskakorna sällan mer än 4 45 proc. lösas. Kreatinoch kreatininhalten, hvilken sednare i alkoholslösning genast röjes genom tillsättning af zinkeblorur, liksom beskaffenheten af de efter lösningen blifvande salter, som företrädesvis bestå af lösliga fosforsyrade salter, gifva anledningar nog att bedöma det ägta köttextraktets godhet. Vid proviantering för skepp och fästningar anser jag detta köttextrakt för icke mindre vigtigt till upprätthållande af manskapets helsotillstånd, i de fall, då man saknar tillgång på färskt kött och grönsaker, och således måste åtnöja sig med saltadt kött. 3. Insaltning af kött. Det är allmänt kändt, att, vid insaltande af kött, detsamma ingnides och beströs med koksalt, och att på de ställen, der kött och salt komma i beröring, bildar sig en saltlake, hvilken innehåller en tredjedel, ända till hälften af den saft, som utgjorde en beståndsdel af det färska köttet. Jag har funnit, att denna saltlake innehåller hufvudbeståndsdelarne af en koncentrerad buljong; att således vid insaltningen köttets sammansättning undergår förändring, och t ännu högre grad än vid kokning. Vid riktig kokning qvarstadnar det i hög grad födande ägghvitsämnet i stelnadt tillstånd i köttet, men vid insaltningen skiljer sig detsamma derifrån; ur den till kokning upphettade saltlaken afskiljer