Aftonbladet – 17 november 1847, sida 2

RS SEASONS törren.) Ni skall låta de personer jag väntar stiga hit upp; jag tar emot bos min dotter. Istendenten går. — T:ll Pauline): Hädanefteri: kommer du att ta emot chevsliera såsom din ullkommande man. (Hon sätter sig till höger. Pauline faller, utan att svara Dågo!, på kni fö sin mor och betäcker hennes händer med kys-; sar och tårar) Pauline! försök ej att förmå. mig ändra milt beslut: dina böner skoa vara lika fruktlösa, som ditt motstånd — l Pauline (gråtande): Min mor, himlen är mitt vittne, alt jag skulle önska att offra delta lif! åt er, som gifvit mig det. — Jag begär endast en plats vid er sida, i ert bjerta, och ni förjagar mig derifrån! — Markisinnan: Jag öfverlemnar dig i en makes armar. Pauline (på samma sätv): Innan er vilja har förvist mig härifrån, och vi äro åtskiljda — min mor — se på mig så, s0m ni betraktade mig, då jag, ännu som barn, sökte min glädje och min sällhet i era ögon. Välsigna mig, som ni gjorde det, då jag på mina båda knän bad Gud, att få lefva och dö med min mors kärlek, Markisinnan (upplytter henne): Pauline! — I morgon, vid altarets fot, skall Jag välsigna mina barn. Pauline (för sig,sjelf med beslutsamhet): I morgon skall hon ej mer äga någon dotter! (Intendenten öppnar fonddörren.) Markisinnan: Sansa dig, Pauline, vi äro ej mer allena. SJUNDE SCENEN. MARKISINNAN, PAULINE, AURELIA, SAINTE LUCE; HOFFOLE. Inlendenten (anmäler): Fru grefvinna de Ke(radeuc, herr chevalier de Sainte Luce, her loch fru Beaumesnil, herr och fru de lä FreInage, fru markisinnan dAmberville, herr parlamentsrådet dOrmesson. (Alla dessa personer välkomnas af markisinnan och helsas af Pauline I vid sitt inträde. Betjening anskaffar och framsälter stolar. Markisinnan. låter, två fruntim:j mer sätta sig i hvilsoffan till venster, och tar -Isjelf plats på länstolen bredvid. Pauline, som I beherrskar sin sinnesrörelse, låter ett fruntim